Aftonbladet – 27 april 1853, sida 1

just avel på v. HM. DRILIGERCE st GÖTREBORG och BELSINGBORG afgär Onsösgar, kl. 8 förmidt., från Diägetcd koptoret auset AF-B vid Clara Södra Kyrkorsta: Hiligeneen. ankommer till Götbeberg Lördagar, till Helsingborg Tisdagar ech till stockholm Thorsdagar STOCKHOLM, den 27 Aprik Den nuvarande krisen i Danmark är bland annat lärorik i det hänseendet att den lemnar ett ytterligare exempel på den enighet, hvarmed de båda politiska ytterligheterna ofta samverka för ait undergräfva och störta den politiska friheten samt hindra det sansade framäåtskridandet, den lugna utvecklingen och tillämpingen af de lberala principerna, der dessa en gång uti lagstiftningen lyckats göra sig gällande. : Det vore visserligen mycket orätt att vilja jemföra de s. k. bondevännerna på den danska riksdagen med den yttersta venstern i andra lagstittande församlingar. De ha erhellertid sjelfvä gjort Sig all möda och omak för att utbaguna sig såsom radikala demokrater och icke sällan fört i munnen de fraser om genomgripande sociala reformer, som 1848 hördes frän tribunerna i de revolutionära församlingarne. Uhder sådana förhållanden måste .man betrakta dem såsom skrymtare eller såsom -synnerligen korttänkte och lätt förda bakom ljuset, då de kunnat förmås att såsom de mest-fjenstvilliga redskap bispringasen reaktionär minister och låtit inbilla sig att vägen fil: sociala reformer kan gå öfver den politiska frihetens ruin och uppoffringen af landets sjelfständighet. Bondevännernas, nuvarande ledare ha förut, och så Jänge en fri statsförfatttning låg inom önskhingatnes ofaråde; tillhört det nationeltliberala partiet och verksamt deltagit i dess strid för. den politiska friheten och för häfdande af landets nationalitet. .och oberoende. Men då den nya .statsförfattningen trädde-i Iifvet och redan i-den första lagstiftande församlingen funno dessa män, som kände. behof att spela en roll på egen hand, att det... icke . kunde lyckas Er så länge de tillhörde det liberala partiet, sominom sig sammanslöt Danmarks yppersta förmågor. De skiljde gig derföre frän de liberala och uppställde ett eget programm, som skulle gälla såsom ett uttryck för de demokratiska tendenserna inom landet, men hvilket endast visat sig vara ett spegelfäkteri, alldenstund det till alla delar blifvit uppgifvet. De ha sedermera motsatt sig alla reformer, hvilka, såsom en nödvändig följd af den fria statsförfattningen, på riksdagen kommit å bane, så t..ex. den nya hberala tryckfrihetslagen, i afseende på hvilken detär betecknande för deras ståndpunkt, att de heldre ville behålla: den gamla tryckfrihetsanordningen af 1799, emedan de hoppades att den icke skulle kommå att användas. ; För bondevännernas, nuvarande anförare (sedan Tsecherning dragit sig tillbaka), Baltzar Christensen, synes. agitation vara icke blott medel utan äfven sjelfva ändamålet. Under en lugn utveckling af förhållandena i den riktning som genom grundlagen är betecknad skulle han förlora den källa. till inflytande, som för honom är nödvändig till följe af hans lynne: och enskilda omständigheter, och för att kunna bibehålla detta inflytande och spela partihöfding han icke i betänkande att träda i hära förbindelse med en ministåör, som är absolut, fiendtlig Mot folkfriheten och som på slugt sätt förstått att begagna sig af folkledarens tjenster till bästa för reaktionen. Såsom så-många andra. agitatorer. synes han ha till valspråk: ju sämre, desto bättres och räkna på, att grundlagens fall skälle ge tillfälle att börja en ty och fiktigt grundlig agitation från början igen. nt RR Det agitationsmedelsom bittills begagnats är frågan om ordnandet af landtegendomsförhåliandeha (boveriaflösninger, fästegårdarnes öfvergång till sjelfegendöm Oo. 9: v:) ehuru i sjelfva verket längt nåeta blifvit gjordt på riksdagen för denna sak från det nationeltliberala partiets) än från bondevännernass sida; Den af ministeren nu vidtagna kraftåtgärden att för andra gången inom hundra dagar begagna Big af den rätt att upplösa riksdägen som grundlegen gifver regeringen såsom ett medel i yttersta nödfall; och framför allt den personalförändring, som egt rum inom ministerenyskola nian tvifvel öppna ögonen på en mängd, som förut gått i. bondevänhernas, ledband och derigenom bidragit att understödja de hol. steinska grefvarnes och några danska byråkraters planer. Örsteds namn, begagnadt numera såsom program af ministeren, är tillräckligt för att visa äfven de minst politiskt skarpsynte, hvarthän man omsider kommit. .Ministeren har derigenomt främträdti sin sanna karakter; den har uppriktigt atgifvit Sin böjelse att ånyo upptaga det politiska systeri, Hvarmed iman failstöndigt bröt 1848, sedan det bragt Danmark på förderfvets rand, från hvilken det endast kunnat räddas genom-den energi och den förmåga af uppoffringar, som den unga friheten framkallade hos folket. Detta namn skall utan tvifvel öfver hela landet framkalla en storm af ovilja. Liksom bondeståndet på Fyen vid de sednaste valen emanciperade gig från bondevännernas ledare, så skola nu äfven bönderna på. Själland och i Jylland lära sig inse de faror för Jändets inre frihet och yttre sjelfständighetsom kunna uppstå derigenom att de förtfarande lemna sitt förtroende åt män, som föra folkets bästa på tungan, men undefstödja en mot folkfriheten fiendtlig ministeår; och mången, som förut låtit bedåra sig af ågitatorernas gofistik, skall nu lätt nog fatta, att man icke kommer till några sociala reformer genom att undergräfva den fria författningen, som är grundvalen för all utveckling och genom att oförtrutet arbeta