Aftonbladet – 26 april 1853, sida 2

kedomen som kan hela de sär, som nu göra pina. Till och med om de nya valen, genom bjelp af tillätliga och otillåtliga medel, skulle gifva ett däligt esultat, till och med om det skulle lyckas att fylla äda thingen med tanklösa omröstningsmachiner och volitiska lösdrifvare — så visar Englands exempel att ven en sädan vända kan öfverstäs; och måhända är ust detta ett nödvändigt genomgängsled i vår politika utveckling. Alltsä: med friskt mod, framät! Låt oss sluta oss illsammans i enighet och gå sansadt och förständigt illväga, men så icke heller vara rädda för nägonting! nga lättsinniga demonstrationer, som kunna gifva. rihetens fiender ett välkommet tillfälle till att för— sripa sig på den, men oafvänd uppmärksamhet och: rdnad oförtruten verksamhet för de nya valen. Den 20 utfärdades ett kongl. bref, hvarigeiom nya Folkethingsval utskrifvas till den 27 Maj och Landsthingsval till den 3 Juni. Vaet af valmän (till Landsthingsmannavalen) skall ske den 13 Maj. I afseende på dessa bestämmelser anmärker ;Dagbladet, att de nödvändigt synas skolaleda ill ett brott emot grundlagen. Riksdagen har remligen endast antagit en provisorisk inkomstch utgiftsbevillning, hvilken blott gäller till den 31 Maj, och med derma dag utlöper sålunda. regeringens rätt att upptaga skatter och afgifterz iksom att utreda statsutgifterna. Nu uppstår den frågan, hvad ministåren skall göra under den tid, som måste förlöpa från den 1 Juni och till dess en ny provisorisk inkomstoch utgiftsbevillning kan blifva gifven af konung; och riksdag i förening? Det gifves blott ett. rimligt svar på denna fråga: ministeren tror: sig kunna undvika svårigheterna genom ett: brott mot. grundlagen, och kommer sannolikt att på eget bevåg utfärda en provisorisk finanslag, för hvilket steg det då blir den sammanträdande riksdagens oafvisliga pligt att ställa den för rätta på det i grundlagen föreskrifna sätt. Ministerens ansvar blir så mycket större, som vallagen icke lagt något hinder i vägen att utskrifva valen så tidigt, att riksdagen kunnat samlas ånyo redan i midten af Maj. Officiella bladet meddelar den 21, att inrikesministern Bang och kultusministern 9Simony be gärt och erhållit afeked och att geheimerådet Örsted blifvit utnämnd både till konseljpresident samt till inrikesoch kultus-minister. Geheimerådet Bluhm fortfar att vara. utrikesminister. Ur den artikel, hvarmed Fedrelandets hel-sar denna mer än allt annat betydelsefulla. personalförändring, meddela vi följande: vÄndtligen! Länge har reaktionens bölja tortfarizatet stiga, jagad utifrån af den jemna sydostvinden, Iyf-tad inifrän af kastfördomar och ständsintressem, af. små personliga önskningar och den stora massan dolska blindbet — men ändtligen bar den nätt sm spets, och hvälfver nu öfver för att sjunka igen. 5 är ha gätt och först nu ba vi nätt den motsvarande punkten på spiralen, hvarifrån vi i Mars 1818 utgingo, hu vrider den sig äter framät. Det är personer, som bära ideerna och beteckna länkarne i utvecklingen: det är en person, som au säger oss, buru längt vi kommit, att vi gätt rundt omkring och nu äter: kunna vänta attdet bär framät; denna person är Örsted. Örsted, vär statsförfattnings motständare på alla. dess utveckliegsgrader, dä den ännu var en önskan, . då den föddes, och sedan den trädt ikraft; den gamla absolutismens underdänigste tjenare, som oitrat den: allt, sina krafter, sitt lif, sitt goda namn och rykte; som, med äsidosättande af hvarje sjelfständig mening, Åhar försvarat alla dess felsteg och misstag, alla dess skröpligheter, alla dess missbruk, ända frän tryckfrihetsanordningen af 1799 till prinsens af Noer utnäm -. nande till stäthällare 1842; — Örsted, den utmärkte. -l lärde, som aldrig borde gätt ut ur sin studerk,mmare,; utom för att spatsera på esplanaden, dep medelmät-tige statsmannen, hvars offentliga lif nastan är em oafbruten kedja af misstag och illusir mer, cancellietsouttröttlige prokurator, pressens Oo attvise förföljare, Asehleswigholsteinismens oförbätter ;e blindbock, den Hedlöse dialektikern, den ändlös aleron den lefnadsI trötte gubben, som lika litet bor de kallas till mer här i lifvet, som han är j stånd att uträtta mera som genom den sista afd id en at sin författareverksamhet visat, att hz rr fstinad i räddningslös sjelfförgudning och gr mn sista delen af sin parlamentariska bana vis att han nu som oftast endast dhar att säga hvad ingen gitter höra — han har, så tjerfara vi i dag, stor blifvit inkallad i konungens räd och det, för 3. intaga icke en utan hela tre platser sena. Ja hvarför icke? hvartill tror sig sted i stånd? Finnes det någon man i lan., Som känner sig sjelf mindre än han, a tilltror sig sjelf mera än han, tack vare hans 1 PER I haronska vinners förderfliga smicker? Det underliga H ändpunkt är endast, att han Ma I härvid frän hans ständp är last, . ra licke, utom de tre port.öljerna tillika fått dena fjerde sg justitiem inisterns. Han vore man för att öfvergI taga den med, lika väl som de andra. Dä skulle LÅ är han ju icke blott i sig innefatta hela det gamla cancellist, hvars själ han var, medan det lefde, och dessutom en smula räntekammare och universitets1 I direktion, utan dä stode han också säsom ensam rej D presentant ör konungarikets inre angelägenheter emot hertigdömena S två ministrar, då hade vi treheten, iksidi. xlart Ottryckt: — — — — — — — liksid igheten 3 I utnämnande bär ett nytt vittnesswigholsteinska makt och inflytande rr gel alltid Schleswigholsteinarnes käl-Idägge bland de danska statsmännen, ty han gick all. tid, wtan att ana det, deras ärenden. De narrade -Ihonov, 1834, då han skar konungariket i två stän. derst ycken, för att, då de drogos tillsammans, Slesvig . och Holstein också skulle blifva ett: de narrade ho00 m 1842, då de fi vgo honom att i Viborgs ständersal F jrsvara Reventlows,:. berättigande i Slesvi gs .Het af represe Criminils och Falcks beteende att bekämpa detdanska spräkets ständerförsamling; de nara okt 711I:s hela regering, då han honom under Ohristt GR I sin styrka understödde dei öh laner och förföjlde den danska presser, ras do att den afslöj.ade dessa; de narrade honom, dä derföre a laga till en helstat i Januari 1848, och fingo han skulle. a ihop en två-stat, ihvilken det gick bonom ÅN å hvarje slesvig-holsteinare, på det anta1g dansk Ph Yter för konungariket och hertigdökalle bli lika; de narrade hoaom, kort sagdåt, mena uu den 21 Mars 1848, då han af förskräckelse ända det annalkande upproret i hertigdömena föll ö från statsrädstaburetten; de skola narra honom tvn, ty han har, säsom hans skrifter tydligen visa, mot P. H. Lorenzen o ch ängesedan glömt alla dessa bittra lärdomar, men bevarat alla sina gamla älsklingsvanor och böjelser. I Derför skall Örsteds utnämning väcka jubel i Sleshär wigholstein., hvarest det ännu lefver, de v. Se oarr he personalen i vissa ministerer, på andra gen Där terna i ätskilliga surmulna Slesvigares Of FA det Holsteinares bjertan, ja öfver hela a 3 ör Örsteds ännu har sina förbindelser. Men der hö alla ärliga utnämning väcka sorg och bekymmer ad af vär hi danska män; ty det är en sorglig bed iernas storia, förräderiets, er å0t 6 dyrt Velalta villfar In ör tunga erfargnt Sterinträdande i Konungens vd sti afven.s Pe trPökfribetsprocess mot Faedrelandet —) 2 2 I Klad blifvit ådömdt 30 Rbdrs bö