Aftonbladet – 25 april 1853, sida 1

ålla sig; ty den sätter nyttan såsom högsta rincipen, och är således särdeles. .egnad-att f menniskor kunna älskas, om ej begripas. Imellertid räknar Buddhas eller Fos lära de alrikaste bekännarne; och ingen religion på orden har gå många bekänsnare eom den. En af Kinas äldsta regenter drömde en gäng, säger sagan, att i vestera uppskät ett nytt ljus i avdligt hänseende, och, vaknad gsände han ambassader att till sitt rike ims oortera den nya läran. I Indien påträffiges Buddha, och derifrån inkom då Buddcbaismen och spred sig med en otrolig snabbhet öfrer vida landamären. Och ej underligt; hvad kar tolicismen är för vesterlandet, det är denna för. österlandet. en maklighetens, känslars.ceh fantasiens lära, smekande. de ytire sinnena och inlullande de jure. i en dvala af välbefinnande ech njutning, för hvilken allt är tilläts ligt. Förvandtskapen mellan dem båda är ock lika märkvärdig, som ofta antydd. . Klesterlefnad för tärande och frätande munkar, pelibatet, almosetiggande, yttre fattigdom-och quietism,. fasta och långa böner med tillhjelp if, rosenkransar, vigvatten, evigt brinsamde ampor, rökelse, själamessor och syndaförjaelse i den gamla, välkända formen, alla deesa välsignelser åtnjuter kinesen likaväl som katoliken, och det lika lystet och ifrigt. De hafva ock funnits, som påstått, att Buddhaismenintet annat varit än en kolportering ef katolicismen genom Nestorianer, som modifierat sin tro efter de foik, till hvilka de införåe den, Också Jär ogs historien, att när för nägra sekler tillbaka jesuiterna fastsatte sig i Kina, kunde de göra det med stor framgång; de funno jordmånen för de yttre ceremonierna förut gå väl bearbetad, och om de inre vitalfrågorna voro de väl just icke mycket: nogräknade, anseende allt sådant temligen adiaphoristiskt, blott de: kunde tälja så och så många anböngare och framför allt lydiga undersåter.. De intogo nära nog de fleste stätens: bättre -embeten, -både som lärde (särdeJes matematici och astronomer) och admini