Aftonbladet – 25 april 1853, sida 1

kot) och myrrha (representeradt af krutängor från de otaliga svärmare, som hväsande och vuttrande kringforo på vattenytan); och gick jag snart derefter upp i staden, så stodo kineserna utanför sina bus eller inne i sina kamvar med. sgammanknäppta händer framför sin gud , .mumlande till honom framställningar, som jag begrep lika mycket gom han. oc Det är dock i de egentliga, större, öfverallt befintliga josshusen, som den mera vederbörliga gudstjensten försiggår, ehuru den icke firas på nägra vissa tider, utan förrättas efter hvars. och eng tycke och lägenhet. Dessa josehus iro alla, ehuru naturligtvis till byggnad, storhet och inredning mycket olika, glimrande af all den brokiga prakt, som just är äkta kinesisk, och fullsatte af gudabilder i alla upptänkliga ställningar och af allehanda fysionomier. A? dessa var det förnärasta jag såg, det allmänt beryktade Honantemplet, belöget på andra stranden gentemot faktorierna. Detbestår af en verkligen storartad tomtirektangulär form. När man passerat öfver en förgård, plenterad med ett par alleer af väldiga fikonträd — naturligtvis ej af den för osa bekanta arten, uten regliga som ekar — märker man fyra efter hvarandra, på mellanrum af ungefär 50 steg, parallelt på tvären stående tempel; och längs sidorna af rektangeln ger man en låg rad af byggnader, innehållande rum för presterna och dersg hushåll. Passerande genom det första och andra af dessa terspel, som likna stora öppna portiker, ser man i det första tvenne och i det ndra fyra gudabilder nedblicka från sina höga ställningar. De äro kolossale, nöra sog af husets höjd, utpyntadei de brokigaste färger. och framställda i de vildaste attityder. En synes dock blid och mild intaga en lugn hållning och ä: hvit i ansigtel; en annan förnöjer sig.med ;at; knäppa på luta, och musikens irolikraft synes bafva gatt hans blod i svallning och komri hans kinder att nog Jlifiigt rodna; en tredjs knyter näfven i okufvadt raseri och tycker in. Ibegripen i ett horribelt slagsmäl med de för !förligaste titaner, är stålblå i ansigtet 0. 5. v