Aftonbladet – 20 april 1853, sida 1

små och trinda båtar, hvarur kineserna började uppklätitra på däck och der utbreda sina skiftande :handelssaker,: matvaror och lyxartiklar utan all ända och beskrifning, hvilkas facila pris och skimrande yta rätt snart framkallade den mest hfliga, stojande och pittoreska kommers. Å ömse sidor rådbråkande några engelska glosor, nyfiket bekikande hvarandra, väljande och prutande, var det verkligen svårt att afgöra hvilka som spelade den intressantaste rolen, våra svenska gossar eller de nykomne krämarne, och Engånies däck framställde ett liksom genom ett trollslag framkalladt skådespel, hvars firger och attityder sannerligen varit värda en målares pensel. Efter att hafva emottagit lote, återupphalat den återkomna båten, saluterat engelska fästningen och den amerikanska flaggan, som bars al ett stort ångfartyg med commodors-standert (Susquehannas) och en korvett, lättade fregaten och fortsatte färden upp till Whampoa, Tittills bade vi befunnit oss i den stora säckormiga, öfyllda vik, hvari Cantonfloden utfaler; företa dagens qväll nådde vi. till Lintin, n ö med låga fästningsverk, der vi ankrade om natten medan ebben föll ut. Andra dagen hunno vi ett godt stycke upp floden ofvanför Bocca Tigris vid sjelfva flolens mynning, och först tredje dagen på morsonen fälldes ankaret utanför det nedra eller ya Wharspoa (Bamboo-town). Under den örsta afdelningen af denna af ett särdeles ackert väder gynnade fård upptogs vår uppnärksamhet af de ståtliga kinesiska joaerna, som i sakta mak tågade förbi och omring oss. Utsirad i alla de mest prålande irger, med bogen vanligast rödmålad och föredd å ömge sidor med tvenne stora ögon, ty, säga kineserna; suppose no have eyes, 10 Can see, no can go (utan ögon kan han ju varken se eller gå), med aktern högt upp: öjd öfver vattenbrynet och derstädes på det rokigaste och ståtligaste utpyntad och belam5 DNISESO? 10 ING 0 INNE RUT INNER fär