Aftonbladet – 20 april 1853, sida 1

att Kinas egendomligheter ligga nästan mer blottade. än något annat lands. Det skull således vara snart sagdt löjligt af mig att ef ter en knapp månads vistande derstädes und fägna dig och vännerna med en utförligsr skildring, som dock ej kunde blifva annat är en ofullständig och tröttande kompilation a något allmänt tillgängligt arbete, sådana vi til och med på svenska ega dem ganska goda Osbecks och von Diibens resor, den förre gammaldags fullständighet, den sednare i nu tidens lekande skrif-art, högst nöjaktigt be. handlande sitt intressanta ämne, för at icke omnämna Liljewalchs säkert allmänt bekants ful!stärdiga och värdefulla beskrifning. ÅA den andra sidan är jag likväl skyldig, till följe af mitt måhända nog obetänksamt gifra löfte, att göra dig delaktig af mina reseiatryct. Detta löfte vill jag ej svika. Men du bör ej undra, om jag, utsatt för vådan af sådana jemförelser, icke utan en viss rädsla går art fortsätta mina skildringar, och anser nödigt att i förväg utbedja mig ditt ö vergeende. Så godt först som sist må jag hör uttala min allmänna uppfattning af det nya land, jag varit i tillfille att flyktigt beskåda, för stt derigenom genast från början sätta dig i tillfälle atfrån min synoch ståndpunkt bedöma hvad jag sedan såsom specialiteter bifogar. Från barndomen van att tänka mig uttrycket kinesiskt innefatta ett inbegrepp af underbarhet, fantastisk besynnerlighet och mystisk hemlighetsfullhet, och efter att hafva i min ungdom genomgått en mängd ännu mera retande beskrifningar och målningar at detta land och detta folk, var det helt naturligt att all min nyfikenbet skulle vara spänd, vid annalkandet till denna Asien3 kust, der ett nytt folk, stelnadt i tusenäriga former, skulle förete! en prägel, hvarmed intet förut skådadi kunde; appvisa någon likhet. Jag — och har detsamma månne icke händt hvarje annan? — som till Kina, med europeisk stolthet täntande skäligen ringa om en befolkning, som