Aftonbladet – 19 april 1853, sida 3

speglar, :knifvar, näsdukar initerlig erkänsla den undfägnad, hvaraf jag ur min matsäck, ver i-tillfälleatt göra dem delaktige, och bemödadesig på-allt sätt att tjena och, biträda oss, samt ville, för ätt gifva oss rum, ejelfva ligga ute, hvilket endast med möda kunde förhindras. När solen sjönk ned der borta isdet vändiga hafvet, knäböjde då alla tör ,sitt-enkla;. framför. hyddan, uppresta. kors, och uppstämderen såvg, hvars konstlösa toner (dock vöto Hog att tolka den menlösa tro, sötö gjörde dem nöjda och lyckliga. OcK fär, sedan om qvälien en femte invånare, en atletiskt ståtlig ung man, steg upp för ber: get, svetlig af ansträngningen att nå sitt hen, föll honom. den: unga. Josefa., om; halsen, smekande och välkomnande, med en kärlek som ej var studerädför tillfället, utandsQuålade i allsin naivetet sann innerlighet; och då låg visserligen den slutsatsen heit nära, att allestädes finnes-lycka, hos den rike och den fattige, den bildade och obildade, i norr och söder, hvarest det finnes förnöjsamhet och BANNiNg. : vy Påföljande dagen fortsattes nedstigandet utför den ytterst-branta, af regnet nu hala bergs-. sidan oth genom de vattenfyllda och växttäta: dälderna;: och icke utan. belåtenhet att hafva öfverstått! den besvärliga vandringen anlände ag tillbaka-till fregätten, sedan likvisst jag inder ett par timmars tid tandratlängs stran-. den bort öt kullarne och föönit deras natur lideles liknande. den jag nyss,lemnats Af jur hade jag sett en ytterst skygg ståtlig Njort, en massa stora ykmpyrer, lika kråkor eller små örnar flaxande. uppe i högre re-. sionerna, ett par pappegojor och flera. andra sångfäglar, samt samma slags ödlor, som voro: å allmänna på Tahöiti, På insekter märktes. tör brist, men af landsnäckor var tillgången mnigare. köra kat ant tet l Då vi om qvällen ktyGdättade ankaret från Jmata bay på Gualiam, lemnade vi — förmod-! sen för alltid — denna. överid, som allmänt jammanfattas ufder namhet Australien. I Här vöre således egentliged rätte stället att, tdna Hitet och kasta emjemförande blick tilaka på denna-överlds. folk och natur. Men