Aftonbladet – 19 april 1853, sida 1

CARL RYDBERG KOMP, i Köpenhamn. STOURKHOLM; den 19 April. Hos Kongl. Mej:t hvilar för närvarande till afgörande en fråga, som ehuru den ej eger ett allmänt politiskt eller ekonomiskt intresse, likväl icke saknar sin ganska stora vigt för dem som bebhjerta bildningens sak i vårt fädernesland. I de nya akademiska statuterna, som med början af innevarande år erhöllo gällande kraft, är ingenting stadgadt angående akademiska examina, hvilka skulle bero på särI skilda föreskrifter. Kanslersembetet har inkommit till Kongl. Maj:t med underdånigt memomorial i hvad som rörer en del af detta ämne, nemligen de så kallade filosofiska fakultetsexamina, det vill säga examen för vinnande af filosofie magistergrad, och de förberedande filosofiska förhören till vinnande af grader i de högre fakulteterna, eller de s. k. medicooch juridico-filosofiska examina. Då utan tvifvel mången finnes som är nyfiken att erfara något angående de af kanslersembetet föreslagna bestämningarne, skola vi här upptaga de vigtigaste. I afseende på filosofie kandidatexamen föreslås att den på en gång odelad skall afläggas; att de vitsord hvarje examinator skall afgifva öfver den examinerades insigter, skola vara laudatur (berömliga), beräknadt såsom tre, approbatur cum lande (med beröm godkända), beräknadt såsom två, och approbstur (godkände), beräknadt såsom en betygsenhet. Vidare föreslåg att den examinerade bör, om hans aflagda prof skola kunna för ändamålet godkännas, i denna examen hafva erhållit minst tolf betygsenheter, bland hvilka minst sex i två eller tre af särskilde lärare: inom fakulteten föredragna närbeslägtade, mera för öfrigt till examinandens val lemnade wetenskaper, samt minst approbatur för sina insigter i latinska och grekiska språken, higtoria, teoretisk och praktisk filosofi, samt antingen matematik eller någon af naturvetenskaperna, dock med rättighet för fakulteten att med hänsyn till de ädagalagda insigternas större mognad i allmänhet eftergifva vilkoret approbatur för ett eller annat af sistnämnde kunskapsämnen. I afseende på de medicooch juridico-filosofiska examina är föreslaget att den examinerade bör hafva erhållit minst åtta dylika betygsenheter, hvaribland minst approbatr; i latinet, samt i fysik, kemi, botanik PTn-zoologi för den förra, och i teoretisk och praktisk filosofi, historia, statitik och matematik för den sednare examen. Memorialet innehåller dessutom förslag till föreskrifter angående praktisk tjenstgöring för vinnande af graderi de högre fakulteterna; samt förslag till examensafgifter, och slutligen föreslås att om det underdåniga memorialets bestämmelser af Kongl. Mai:t erhålla stadfästelse, skulle början med deras tillämpning ske, i hvad filosofiekandidatexamen beträffar, först sedan båda universiteten haft sin nästa magisterpromotion, hvilken för Lund infaller i sommar, och för Upsala ett är i sommar, hvaremot föreskriften om de mindre ofvannämnda examina skulle tillämpas från och med början af höstterminen innevarande år. j Den närvarande beräkningen af betygsenheen -härleder sig från den tid, då hvar: och en af fakultetens ledamöter måste hafva atsifvit ett godkännande omdöme öfver den exaninerades insigter, för att examen skulle anseg iltig. Läroämnena voro då fåtaliga, och åtta, jar antalet erforderliga betygsenheter ända för rågra decennier sedan, då detta antal, i anseende il fiera. tillkomna professioner i filosofiska fakuleten, ökades! till tretton, som nu är det förekrifna: Iden mån läroämnena mångfaldigades ch anspråken på insigt i hvart och ett särskildt äxte, bildade sig en praxis att genom eu lögte vitsord i ett eller flera ämnen köpa sig ri från fordringen af godkända insigter i ex ler flera andra, så att det numera är högst ällsynt, och bevis på en särdeles underhaltigjet, alt någon skaffar sig approbaturs-insigter i ila eller -ens de flesta af de tretton föreskrifna xamensämnena, I stället söker hvar och eu ned bättre anlag och anspråk på en högre utildning, att med åsidosättande af några ämen, för hvilka han eger mindre fallenhet elr af hvilkas studium han för sin framtids silelse anser sig hafva mindre behof, kor ebtrera sina studier på andra, för hvilka ban ar mera anlag och genom i dessa-vunna Sgre vitsord ersätta de felande betygsenherna. På sådant sätt har praxis kos de bättre exainanderna sökt någorlunda körrigera det onda pm det vidlyftiga examensväsendet vid våra niversiteter i så-rikt mått medför. Men det; erstod ändå talrika skaror, som af envishet ler af brödbehof — ty filosofiekandidatexs. en är rätt och slätt en pedagogisk embets. amen — måste låta drifva frara sig genom n filosofiska graden, och stadierna antoge rigenom en handtverksmässighet och, hvad Yre ät, ett charlataneri som väckte fakultenas stora bekymmer. Många förslager väck8 till att förekomma mångläsniager ocm inga examinanderna att på nägra få samanhängande ämnen koncentrera sina studier, h derigenora gifva dem ett högre värde, an föreslog att indela fakulteten i vissa kretr, hvar och en omfattande de sins emellan rmast beslägtade veteneka er, Oc Be Ver Vi betvifia högligen att någon af dessa nya Rn Sf SS