Aftonbladet – 18 april 1853, sida 3

e.)het, en rörelse, som ger glädjande anledningar lel Hoppet öm en ljusare framtid för dessa finnmarker gs I styimoderligt beliandlade innebyggare. at VEDERAERATOESNe oc mm tå vo I BLANDADE AMNENR. Se — 4 Bl — KonrsKey I PererRsBURG. Ryssland ärick mera det eldofadö som fordom tör artister af all ) slag. Mänga familjer af deå fört så generösa adel äro: skuldsatta, mänga utresta, mänbå för ekonom bosatta på sina egendomar. De öfrige äro sä Öfver hopade med en myrstack af artister, rekommenda tionsbret, Kratzfässe och subskriptionslistor, att ma mäste förlåta, dem; om. de icke :hinna med alla Maria Seratos resa kan anses som misslyckad; hvar ken här eller i Moskwa har hon förtjent nägot Sivori och Milanollo väntades, rien kömnmig ieke Sauvlet och Mortier de Föntaine fortfara att spel: här. Leonard och Kontsky täfla om publikens ynnest Leonard är en stor artist, solid, ädel och utmärkt kompositör; hans älskvärda fru förtjusar publiken med spanska boleros och äkta kastilianska visor. Likväl är Kontsky mer än nägon annan på modet — denne fantastiske , kompositör: af. drömstycken:. ett af dem heter en ung. flickas -dröm natten före bröllopets. Hans 8. k. pizziarco, hans stycken på monocorde, hans praktfulla väning vid Michaelsplatsen, jemte hans stora supger då och dä, allt detta ger renommå. Nyligen: gaf Kontsky en-stor bankett med musik till efterrätt. Tryckta invitationskort voro kringskickade med stadsposten;j gensdarmer höilo ordning på ekipagerna; hyrda lakejer i gfanna livråer uppfyllde trapporna, i hvilkas bländande ljussken man säg dyrbara orangerivexter uppställda. Gästerna utgjordes af den högsta adeln, af ambassadörer, litteratörer och artister. I en af salarna var uppställd en buffet med -söderns läckraste frukter; de finaste rätter omvexlade med 120 buteljer delikataste vin. Hela qväl len exploderade champagnekorkarne, för att blanda sin läskande must i det starkt konsumerade seltersvattnet. Sedan gästerne sälunda voro stämda, beI gynte. .musiken, naturligtvis med stormande bifall, med beundran, förundran och tjusning; mängen tyckte sig drömma vaken, andra åter vaknade ur sin dröm... och sälunda förstär -Kontsky att samla på sina kon serter en lysande publik, medan Leonard, äfven biträdd af Viardot Garcia, knappt kunnat betala omkostnaderna för sina. :. ; — SKARABORGS LÄN. Folkmängden, som i detta län är 1842 uppgick till 178,846 och är 1847 till 189,675, utgjorde 195,883 är 1850, hvaraf 95,180 af mankön: och 100,703 af qvinkön. Under de tre ären 1848—1850 hade folkmängden säledes ökats med 6208 eller i medertal 2069 -ärligen. Hemmantalet i detta län utgör 4703?:37,,, mantal. De ärliga statsbidragen från länet beräknas till 915,850 Irdr 17sk. 5 xyst., hvaraf 870,651: 26. 6. för landet Joch 45,198: 38. 11,för städerna. Sammanlagda kronouppbörden har, enligt magistraternas och kronofogdarnes afgifna redogörelser, uppgått: 1848 till 1521,685: 3. 2; 1849 till 540,892: 30. och 1850 till 568,682: 31. 7. Inom dessa tre är hade således kronouppbörden för länet ökats med ungefär 47,000 rdrbko: Under ären 1848—1850 hafva inom Skaraborgs: län 249 skiftesförrättningar blifvit verkställda ä 378! ya förmedlade mantal, vid hvilka 202,945 tunnland blif-vit-uppmätte och i 4912 egolotter fördelade mellan 782 qvarboende och 1314 utflyttande delegare. Spanmälsafkastningen i hela länet är för nyssoämnde tid beräknad att, efter afdrag af utsädet, hafva i medeltal ärligen utgjort 272,599 t:r hvete, råg, korn och ärter samt 416,446 t:r blandsäd och hafre eller tillsammans 683,045 t:r. Uti konungens befallnings hafvandes är 1849 afgifoa femärsberättelse för ären 1843—1847 upptogs länets spanmälsafkastning till 636,228 t:r, hvaraf 253,605 t:r hvete, räg, korn och ärter samt 382,623 t:r blandsäd och hafra. Dessa beräkningar af spanmälsafkastningen understiga dock säkerligen den verkliga afkastningen högst betydligt. — NYA MOLN PÅ ÅLBIONS HIMMEL. Ibland de mänga rysligt demokratiska fenomener som uppenbarat sig i Brittiska riket bar nyligen ett ädragit sig en viss uppmärksamhet. Tid efter annan hade allmänheten klagat öfver ett oskick som några hyrkuskar (cabmen) tilläto sig, i det de samlade sig i ett gatbörn utanför en krog, hvarest de med dric-l: kande, :svordomar och högljudda trätor besvärade grannskapet och de förbigående. Polisen hade i anledning deraf tagit nägra energiska ätgärder och alldeles förbjudit det ifrågavarande oskicket, hvilket männen af yrket ansågo för ett så väldsamt ingrepp i derag rättigheter. såsom fria ergelska medborgare, att de en dag i. slutet af förra j mänaden.. samlade . sig: till. ett monster-meeting ofl: cabmen i S:t Martin:s Hall, Longaire, i ändamål att samråda öfver de förtryckande ätgärder, som nyligen. blifvit: af poliskommissarierna. vidtagna mot byrkusk-yrket.. Times meddelar för detta meeting följande humoristiska skildring: Kl. I på aftonen intogs::ordförandens stol at hr: James Scully, en gammal drosk-kusk, hvars. utseende, I, såsom han sedermera underrättade församlingen, var j så respektabelt, att han en gäng, vid ett samtal som han hade med sir George Gray, hade haft betydande svärigbeter att öfrertyga denne statsman att han verkligen var en cab-man, Hr Scully började sitt tal! med att visa, huru väsentligt statens väl bvilar pälht det yrke han tillhörde och för hvilket han tycktes vara en utmärkt prydnad; han beklagade derps den tacksamhet hvarmed staten vedergäller sin från denva lass hemtade styrka, i det den ålägger dem att bära genkänningstecken, liksom denna sjunkna klass afjäö nenniskor, Southfields oxdrifsare,. . Han uppehöll g ig derpå. en längre stund och. med mycket allvar rid cab-mannens dygder, och omtalade med rättvis tolthet att så mänga kontorister och till och med köpmän man än sett. på de anklagades-bänk inför prottmälsdomstolen i-Old-Bailey, hade man der ännu rT wIdrig sett nägon cäb-man. Vv Hrr, Williams. och Wellbelsved, bäda cab-körare, äckte derpä. flera . motioner; hvilka också antogos. !t, ill ogillande af poliskommissariernas uppförande, anopande sina bröder i ett bildrikt, frän deras yrke wemtadt språk, att,icke läta: sig munryckas som L samla kampar,, insinuerande, att om drosk-egarneb ndast ville sätta sig tillsammans och hölle sina vagar ione blott en enda dag, om möjligt en regnvälersdag, skulle Londons invänare, då de funno huru umpet. och värdelöst lifvet var utan dessa beqvämligeter, snart blifva återförda till sundt förnuft och)M cke längre taga sä hett vid sig öfver några enstaka2 xempel af prejeri och oförskämdhet, som utan tvifg el tid efter annan egde rum. Mycket talades om konstitutionsvidriga ingrepp pä brittiska cab-mens! ittigheter, och polisen anklagades för brist på naonalitetskänsla. -Times anklagades för att hafva 14 v t köpa sig af omnibus-intresset, och mötat slöts vidv 2 sen timma säsom vanligt med en festlig mältid. Haru länge, skola -vära mallvarsamma statsmän äga, kan ett samhälle räddas undan den demokraska förödelsen, der sjelfva cab-körarna fö hälla ofntliga möten? ; — ÅLöJTNANT SCHÄRSTRÖM OCH TJUFBANDEN I )ELSBO SOCKEN. Ur, Hudiksvalls Tidning medela vi härom följande: Mot 1780:talet, denna i pdeförderfvet så olycksdigra epok, började det onda rambryta på flera ställen i församlingen, och förnära-z gast i nordvestra sockzen, på den lilla landhöjden orr om Stomne-sjöp, hvilken genomskäres af den i d ämnde sjö utfallande Lump-ön och intages af gör A arne Kila, Bjusnäs, Sjulgärd, samt på södra slutt-: ingen mot sjön Björka och Näset, hvilka nu ettå! alft sekel stått: som öppna kräftsär på församlingen, )rö la belägna inom nägra hundra farnnars afstind. — lo et var härstädes som löjtnanten Schärström , en Då lopterad ättling i en aktad familj, efter att genoml,. NR (a TNE