Aftonbladet – 15 april 1853, sida 2

Kyldig Ull odragiga ompgangar OcCM ct OYaSt slandervärdt söl. Svenska Akademiens täflingsäåmnen för år 1853. Med Konungens, akademiens höge beskydlares, samtycke, uppgifver akademien för inrevarande år, enligt P. T., följande täflingsimnen: ; Estetiska ämnen: 1) Ii hvilket sammanhang har, under den menskiga odlingens särskilda skiften, den estetiska bildningen stätt med religionen? 2). Hvilka äro hufvudkaraktererne af det Homeriska Epos? Hvilka voro de förnämsta anledningarna till dess uppkomst och: utbildning? Och huruvida, eller under hvilken förändrad form, kan det gifvas ett modernt Epos? 3) .Jemnförelse mellan de olika åsigter af Sorgespelet. och de. olika former af dess behandling, hvilka förekommit inom särskilda nationers vitterhet, med afseende på deras inbördes företräden, 4). Under hvad vilkor kan Lärodikten anses som poesi? 5) Om Folkvisans äppkomst, samt hennes förhällande till odlingen i allmänhet och särskildt till skaldekonsten. Å 6) -Om den olika karakteren af äldre och nyare tiders politiska vältalighet; jemte en utveckling af de grunder, ur hvilka ätskilnaden mellan den förra och den sednare mäste härledas. 7) Hvilken inflytelse har det industriella lifvets tilltegande utveckling, under de sednast förflutna seklerna, utöfvat på: folkets seder och karakter, på samhällsförfattningen, samt på den iatellektuella och estetiska bildningen? 8) I hvad män bar karakteren af sednare tiders vitterhet, jemförd med den antika och den vanligtvis s. k. romantiska, blifvit bestämd genom den fram-) skridande intellektuella bildningen? Och huruvida har denna inflytelse varit för konsten fördelaktig eller missgynnande ? 9) Jemnförelse emellan Dalin och Holberg, säsom häfdatecknare och spräksnillen. V : 10) Jemnförelse emellan Ehrensvärd och Wincel mann, säsom konstfilosofer. 11) Jemntörelse emellan Kellgren och Lessing, säsom skalder, tänkare och vitterhetsdomare. 12) Lemnar akademien för de täflande frihet att välja nägot estetiskt eller filosofiskt ämne, tjenligt att utföras i vältalig stil. De täflande lära sjelfva inse,l att detricke är ensamt den me:afysiska grundläggningen, som -fordras;--men att akademien, gä hon förklarat sig emottaga. filosofiska afbandlingar, önskat framkalla bemödanden att öfrerföra skrifartens förtjenst till dessa ämnen för vigtiga undersökningar. I Språkforskningen utfäster akademien det-fördubblade stora priget, eller tvenne guldmedaljer: om 26 dukaters vigtshvarderay för sbesvarande af frågan: Hvilka äro bufvudepokerna af det Svenska spräkets utbilining, och hvad har det vunnit eller förlorat vid de åtskilliga förändringar det undergätt? För den Historiska framställningen: 1) Teckning at konung Gustaf I:s sednasto regeringsär, hans personliga egenskaper och karakteren af hans 39-öriga regering. 2) Stridigheterna mellan konung Gustaf I:s söner och :sonsöner om de. furstliga rättigheterna. 3) Jemnförelse mellan Sveriges ställning vid Gustaf II Adolfs död är 1632 och vid Carl Gustafs död år 1660, med en jemnförande öfversigt tillika af-rikets yttre och inre tillstånd är 1644, då Kristina, och 1672; då Carl XI emottog riksstyrelsen ur förmyndarregeringens händer. 4) Framställnirg af de följder och den inflytelse, Sveriges deltagande i 30-åriga kriget haft, sä väl i hänseende till rikets yttre och inre poliiska förhällanden, som: ätven i afseende på nationalkarakteren, den allmänna bildningen, lefnadssättet, sederna, spräket. 5) Om den verkan, som Carl XII:s död och den statshvälfning, som derpå följde, haft på Svenska folkets tänkesätt och bildning. 6) Jemnförelse mellan de gamles och nyares förInämsta bäfdatecknare, i anseende till förtjenster och brister. 7) Fråga: Om det måste medgifvas, att, i all mäschet taget, samfundsandån yttrade sig i en högre grad af liflighet och kraft hos forntidens förnämsta folk, än hos de nyare, hos hvilka en mera kosmopolitisk syftning tyckes sträfva att göra sig gällande; af hvilka orsaker mäste denna olikhet emellan de äldre och nyare folken hufvudsakligen förklaras? Utfaller jemntörelsen till fördel för de förra eller de Isednare? Och buruvida läter sann patriotism förena lsig med kosmopolitism i detta ords rätt förstädda bemärkelse ? y 8) Hvad hutvudsaklig andel hafva. olika folk ägt i den efter Romerska väldets fall uppkomna Europeiska civilisation? Och i hvad män är den af ätskilligs författare gjorda förutsättning grundad, att det Franska folket gätt i spetsen för densamma? 9) I hrad män voro de gamles Orakler förbundna med deras statskonst ? 10) Om den verkan, som de gamles kämpaspel (de Olympiska, Istmiska, Nemeiska, m. fl.) ägt på natioaalandan och sederna. 11) Jemnförelse mellan Kartago och England, såsom hbandelsstater, grundläggare af kolonier och handelspolitikens stiftare. 12) Teckning af den strid, som kämpades ömsom af Islamismen i Europa och Kristendomen i Asien; betydelsen af de tillfälliga välden, som at dem grundades (Konungariket Jerusalem och de Mahomedan. ska rikena i Spanien), samt de begge religionernas skiftande utsigter till öfvervälde. : 13) Har den förändring, som den Europeiska statskonsten undergått efter Westfaliska freden, då den religiösa priccipens inflytelse upphörde och den s. k. Kabinettspolitiken, bufvudsakligen efter Richelieus ock Ludvig XIV:s mönster, vann insteg, verkat gagnande eller skadligt för den allmänna Statsrätten och follf Rd RT RK TR KAR IR