Aftonbladet – 15 april 1853, sida 1

mig var att finna öfverensstämmelsen med de förr. besökta ocean-öarne så ringa, Der fun108 visserligen ett ganska anrenligt antal gemensamma. växter, kanske till och med bland de mest framstående, men hela karakteren var något alldeles annat... I. och med: den fulls komliga frånvaron: af berg, märktes genast pristen på ormbunkar, som annars spela en så stor roll på de vulkaniska öarna; dernäst förefanns icke den succestion af växtformer, som framstår med olika höjd och gifver det nela en-så skiftande och angenäm omvexling. Mängden af matväxter, kokospalmer, brödruktträd, bananas, sockerrör, papaja, teplanan jemte flera andra, voro nära nog ymnigasp in hvad jag annorstädes sett. Yams odlades mycket: allmännare, men ej tarroväxten, emeJan vatten saknades. Stora träd voro mindre ullmänna, men bland alldeles nya former ipprädde dels en palmart (Corypha) dels en beynnerlig växt, en cycade, stående emellan palmer. och ormbunkar, som här sköt upp in stam så hög som ett kokosträd. Också djurveriden visade en märkbar skillrad, Förvildade svin och höns ilade genom nåren i stor talrikhet. En ganska ansenlig nassa af utmärkt skönfjädrade landfogtar uppifvade med sin sång. skogarne, men särdeles nånga insekter syntes ej till. En praktfull rm slingrade sig på strandens korallklippor, nen ödlor tycktes vara mycket mindre allbänna än. på Taheiti. — Gick man nu till tranden, så; hade man tillfälle att se öns geoogiska beskaffenhet. När ebbtiden inföll, rese sig kusten 41ill 6 alnar hög, bestående af n fast korallmär, den vättnet utfrätt till stora! ästan fristående block, som voro så härda tt hammaren knappast kunde löskrossa några itar från den ytterst ojemna ytan. Fiera särkilda-arter tycktes hafva bildat denna stenjädd; ofvan hvilken, såsom nyss sades, en upn jordbetäckning bildar grundlaget för växtigheten och bouningarne. Äfven innevånarne företedde flerfaldiga oliketer med de förr sedda: Deras. boningar roro verkligen vackrare och snyggare än på