Aftonbladet – 13 april 1853, sida 3

-Isidentskapet 1 Mexiko, der införa frihandelssystemet. På ön S:ta Lucia säges man ha upptäckt guld. Från Peru förmäles att den amerikanska expeditionen till Amazonflodens undersökning framträngt till 300 mils afstånd från Stilla hafvets kust och hade funnit trakterna langs floden ganska rika. — Plats i bladet har blifvit begärd för nedanstående : April 1853. Dä vi för trenne är sedan uttalade oss ogillande löfver sättet hvarpä det ärets examen vid Centralintistitutet hölls, och bland annat påpekade den lätsade lärdomen dervid samt missriktningen i den anatomisktfysiologiska undervisningen vid institutet, sä mötte detta från ett par lärares sida stort motständ. Vi väga ej smickra oss att vär diatrib verkat på dem sedermera när besinningen återkom, men faktum är j examen i är företedde vida mindre anomalier än ) Ingen appell skedde till närvarande läkare att examinera. — Det anatomiskt-fysiologiska förhöret hölls Jutan all emfas och inskränkte sig till ströfrågor ur Tläran om band och senutbredningar, nägra kärl, verkI samheten inom vissa muskelgrupper och enskilda muskler. Frägornas och rättelsernas beskaffenhet kunde vi, i anseende till aflägsenheten, icke med säkerhet uppfatta och kunna säledes derom intet säga. De delar af anatomi hvaruti denna gång examinerades tillhöra i sjeltva verket gymnasten att känna, och bafva institutets lärare till dem inskränkt sin undervisning, liksom på examen, så är det berömvärdt. De kunna derigenom verka godt, ty de hinna då på den korta tiden bibringa en verklig kunsap inom det mindre omrädet och tillika gifva en del nyttiga praktiska vinkar. Vi lyckönska de nu utgående och blifvande lärjungar till den, som det synes, vidtagna bättre och lämpligare undervisningen i anatemi. De praktiska öfningarne syntes äfven hafva vunnit härpä. De upptogo längre tid af examen än sist och bedrefvos, synnerligast fäktningarna, med särdeles lif och värma. Det var ock naturligt, dä tiden icke förspillts på inlärandet af onödiga smäsaker, om hvilka eleverne vid inträdet ega intet begrepp, för hvilka de icke kunna hinna förvärfva annat interesse än för en tråkig lexa, och hvilken de glömma eller trassla bort när de nägra månader varit från läroverket. Professor Branting tillkännagaf i sitt ärstal att eleverna blott kommit in på vetandets förgärd; de äro säledes inga gymnastikmästare, som hr Georgi kallar dem, och vi taga fasta på detta medgifvande säsom ännu ett steg mot nedsättandet af anspråken för den vid institutet meddelade undervisning. I detta tal, som afslutade examen och under ett fraseologiskt blomsterregn begrot det förflutna årets verksamhet, beklagade prof. Branting, att under sednaste sommaren patientantalet icke varit ökadt. Dä dettahärledde sig af professorns egen bortovaro, så mäste vi äfven beklaga att ingen elev qvarstannsat vid institutet för att ötvertaga sjukgymnastiken vid dylika utomordentliga fall, och tillika yttra vär förundran ötver att sä icke skett, då tid och tillfälle under så lång tid så rikligen erbjudits till utbildning för dylita elever. Hr professoro omnämnde ock att flere utlänningar tagit undervisning vid institutet och att institutets manuskripter blifvit begagnade. Det är glädjande att höra, ty dä nu manuskripters tillvaro är kostaterad, sä kan man äfven hoppas, att ätminstone utifrån få se deras innebäll publiceradt, och derigenom vinna en kännedom af de kinesipatbiska lärorne. Vi hoppas att en värklig kasuistik ätföljer uppgifterna. Vi saknade i talet den vanliga redogörelsen för under äret verkställda kurer, och med en sidoblick på de s. k. gymnastikens vedersakare här hemma omtalade professorn hennes favörer utomlands. Att kuruppgiften uteblef, var fullkomligt i sin ordning, ty sjukgymnastiken är, som vi annorstädes visat, professor Brantings ensak, oeh tillhör icke institutet; men vid det öfriga tilläta vi oss ett par anmärkningar. Bifallet utomlands för Ling-Brantiogska gymnastiken är ganska blandadt. Vi hafva förut, (i vår skrift om gymnastiska centraiinstitutet) visat buru det sätt hvarpä gyronastiken utrikes presenterats på flera häll framkallat högsta ogillande öfver henne i Tyskland och Frankrike. Vi kunna pu äfven tillägga England. Hon har derjemte fätt sitt välförtjenta beröm, men huru ifrigt man än omtalar detta, så betyder det dock icke sä mycket. Det är neml. icke med dessa stora länder som med Sverige, der en puft hviskad i Haparanda höres till Ystad, der nägra få personer eller en auktoritet genom sitt skydd stadgar en läras eller saks anseende. Dessa länder äro dertiil för stora och foölkrika; 100 centralinstituter skulle i hvardera af dessa land, der hvarje smästad har sina lokala institutiouer, betyda mindre än ett centralinstitut i Sverige. Vi vilja icke härmed hafva sagt att gymnastiken icke i dessa länder gär framät, atan blott vederbörligen restringera betydelsen af hennes der ännu vacklande framsteg jemförelsevis mot ;ennes säkra ställning här. ; Professor Brantiog gör nemligen sitt land och sioa samtida en stor orättvisa, då han pästär att gymnastiken här eger vedersakare. Vi veta icke af nägon sädan, och hafva icke hört eller sett nägon sädsan framträda. Tvertom är gymnastiken här framför i pägot annat land, uppburen och gynnpad: Hon är understödd för sina särskilda grenar af regeriog och ständer, af undervisningsverken, så väl de civila som de militära, af hela läkarecorpsen, af den)! rida största delen om ej hela den bildade allmänheep. Ett centralinstitut och ett gymnastiskt-orthopeliskt jemte privata finnas i Stockbolm, vid beggej kt miversiteterne Temnas uadervisning af centralinstitn. )Si ets elever; andra instituter finnas i landsorterne; sö rid krigsakademien och en mängd skolor utgör gymnastiken en af de nyttigaste och käraste öfningarne. Hvad kan man mera önska? I hvilket land finnesfo in motsvarighet härtill? Och hvarför klandrar manså itt eget land ? st En helt annan sak är bifallet till det sätt hvarpålät ymnastiken, förnämligast sjukgymnastiken, af pro-ty essor Branting läres och utöfvas: det känner svenfå i äfven i vär mån belyst, och hafva lyckats för vära sigter vinna stöd hos alla som förstätt bedöma saken tå; ch fått lära känna den i sin belhet. Våra äsigterlge ch yttranden härom stä ännu orubbade och ovederagda sedan tvenne är; men förgäfves skall inan i em söka bevis för att vi eller andra äro gymnastiens vedersakare. Vi protestera defföre mot detta ttryck i professor Brantings examenstal; samt hvar ler hör det fällts eller fälls om oss eller nägon an-!Ne an svensk motständare till professor Brantings lösa lt 7siologiska och patholögiska begrepp och ideer. i väj RÄTTEGÅNGSoch POLISSARER. log M:ll T., boende i huset JM 8 Bryggaregränd,fhade slö gär middag på en kort stund aflägsnat sig frän sin De stad. Dä hon återkom -Kefanns dörren till henneclnn