Aftonbladet – 13 april 1853, sida 2

missionärerne, med engelska konsuln Pritchard i spetsen, under tiden icke försummat att ingifva Pomare antifransyska tankar, och detta gaf Du Petit Thouars anledning att fängsla Pritchard och gå tillväga med sin vanliga brutalitet. : Pomare hade flytt till Raiatea, sedan förut: på Taheiti hade bildat sig tvenne partier, hvaraf det ena höll med landets drottning, det andra med fransmännen. Af detta parti hade flera chefer inkallat de sednare formligen och gifvit sig under derag beskydd, hvaraf besittningstagandet skenbarligen försvarades. Krig, inbördes krig, och krig med fransmän blef häraf en följd; och äfven mellan England och Frankrike skulle denna ockupation framkallat allvarsamma brytningar, om ej Frankrikes styrelse skyndat att desavouera Du Petit Thouars såsom alldeles obefogad till sina raska handlingar. Emellertid voro dessa fejder mellan infödingarne och utlänningarne ingalunda barnlekar. Fot för fot försvarade kanakerna sin fådernejord, och det ville fransmännens hurtiga mod till att besegra om ej Taheitarnes mod — ty detta är icke så stort — men landets naturliga vidrigheter. De hafva ändtigen 1847 härati lyckats, och under namn af protektorat styra de nu, med en garnison af 3—400 man, Pomares stater, och drottningen kan, såsom jag ofvan sagt, snarare. betraktas såsom en fånge än såsom en friboren suverän. I Med de stackars missionärerna har en synnerlig förändring vidtagits. Guvernör Bruat, som fullbordade ockupationen, synes hafva instämt i Du Petit Thouars åsigt att landet Iskulle få åtnjuta fri religionsöfning och .enlgelsmännen sitta orubbade vid sina kyrkor och Iboställen, dem folket uppbyggt och ägde. Men Lavaud, som kom efter Bruat, förord nade 1848, att kyrkorna och missionerna skulle tlalldeles betraktas såsom nationalegendom, och om någon ersättning till egarne af grunder a eller till missionärerna för deras omkostnade; i vid boningarne, derom yppades intet tal. Änd tteligen utgaf guvernör Bonnard 1 Mars dett lår den förordning, att distrikteheferna skul! utvälja presterna, att om man dertill utvald