ioner a. Ultimo Mars Tillförsel Behållning N 1853 c:a 3,000,000 K e:a 3,000,000 I 000 1852 12,100,000 15,000,000 1851 14,800,000 13,000,000 lyor 1850 12,300,000 17,500,000 Socker: Affärerna äro i anseende till den inskränkta behållningen temligen obetydliga och priserna nomi nelt oförändrade. Spanmål stilla; Hvete, ab Rostock och Pommern 130 Zz 106—108 rdr H.bko, ab Wismar 129—130 105 rdr, ab Holstein 129—130 8 104 rdr H.bko pr läst. Råg oförändrad och utan aftärer. Korn ab Jutland 111—112 såldes å 7 m. H.bko, ab Danska öarne 109—110 E å 110—111 E utbjudet ä 7 m.—7 m2 8. H.bko. Hafra, nägot fastare i pris, 82—83 o ffererad (å 4 im. 10 s., 85—86 I å 4 m. li s. å5 mm. H.bko. LONDON d. 30 Mars: Spanmål: Ehuru vi under sednare dagarne hade en temligen betydlig tillförsel af säväl engesx som fremmande spanmäl äro emellartid ionehafsarne fastare i sina fordringar, helst väderleken är så missgynnande att säningstiden blir föreröjd längt utöfver vanligheten; köparne visa sig derjemte mera benägna för upphandlingar, doek utan att priserna undergätt nägra särdeles förändringar.Hvete Toteras åa 43—58 sh. efter qvalitö. Korn: tillförseln är måttlig och försäljningarne egde rum till förra priserna eller a 24—30 sk. Hafra är deremot: flau, men noteras likväl fortfarande a 18—20 sh: Bönor och Arter oförändrade: Metaller : ostindiskt tenn är flau ech äfven till lsh. nedsatte priser visade sig ingen köplust. Koppar oförandfadt. : Zinkflau vid -22 å 22 5 sh. Bleck är efterfrågadt till de sednaste priserna. Jern: skottskt tackjern är ånyo flau vid 52 shi:6 d. för N:o 1 ab Glasgow. Stängjern och skenor blefvo äfven sälda till billigare priser. Söderhafstran törekommer sällan och gul vara säljes i mindre partier å 37; äfven andra transorter ar sällsynta. Linolja är mycket flau; säväl här som ab Hull är god tillgång a 29. Pr leverans i Juli är priset 29. 10-:-sk. Kafe: i början af veckan rådde:en liflig efterfrågan säväl för export som pr spekulatiomoch högst betydliga partier blefvo omsatte till stigande priser. Af Ceylonkaffe såldes minst 20,000balar å 47 sh. 6 d. och sednast ä 48 sh. 3 d. för gammal och 48:sh. 6 d. å 49 sh. för ny vara. Utom dess omsattes c:a 1000 balar Costa Rica och:2:ne laster Rio — ehuru till ännu obekanta priser. Sockermarknaden är mycket fast ehuru begärlighet något-.minskats.: En flytande last om 3009 kistor gammal. gul Havanna vara af. N:o 13!, säldes till Antwerpen å 23 sh. 3 d. Risgryn har ingen synnerlig afsättning. Peppar häl ler sig med fasthet i pris. 550 balar Batavia realiserades å 35,.—3?4 d. och 170 .d:o medeltung Malabar å 37, d. Piment var temligen efterfrågad och och gjordes å 57 för god vara. Soda ab Newcastle 23,, d. för 50 ?; vackraste qvalit6, ab Glasgow 2!, d. för 52 9,; krystalliserad soda ab London 5 14 sh., ab Newcastle 4. 17 sh. 6 d. ä 5 . Färgträd är stärkt efterfrägadt och fast i pris. Jernproduktionen i England. Öfver detta ämne hemta vi ur en handelsberättelse från den högtansedda firman Bird komp. följande intressanta meddelanden: Redan under -första hälften af förlidet år hade mänga utländska jernvägsbolag, uppmuntrade genom de engelska fabrikanternas beredvillighet för anläggning af nya och utvidgning af gamla jernvägar, gjort betydliga uppköp, och i Juli, Augusti och September började man redan sätta i fråga huruvida ej de upprättade leveranskontrakterna skulle öfverstiga fabrikanternas förmäga att fullgöra desamma. De under förlidet år afslutade leveranserna uppgå till följande ungefärliga qvantiteter, nemligen : För. Canada och Förenta Staterna . . 300,000 tons. Spanien och Pyreneiska halfön. . 69,000 Ostindien och Egypten .. . 45,000 Sverige, Danmark och Norge . 30,000 Tyskland, Holland och Italien. 20,000 Sydamerika, Vestindien m. m. . 10,000 Ryssland -. . 80,000 inländska jernvägar . . 100,000 PAR Ark dd AOI Tillsammans 645,000 tons, eller mer än Storbritanniens samtliga valsverk hittills under något är förmått producera. Våra jernbruksorter äro sins emellan s3 olika, att vi vid en statistisk öfverblick öfver desamma. nödgas betrakta hvar oeh en för sig, oeh börja nu vär öfversigt med Skottland, som är hufvudsätet för tackjernshandeln. Under år 1852 varierade antalet af de smältugnar som voro i verksamhet frän 105 till 113 med en tillverkning i hvarje vecka om 136 tons pr ugn, hvilket för nämnde land gör en totalproduktion om eirka 770,000 tons.. Nägra redan för längesedan nedlagda valsverk åro ånyo satta i gång och komma, i förbindelse med den utvidgning som råder vid de öfriga valsverken, att betydligt bidraga till. lokalförbrukningen af taekjern under är 1853. Den enorma efterfrågan å skeppsplåtar, som redan länge egtrum, förtjenar isynnerhet uppmärksamhet, helst densamma ökats ända derhän, att samtliga valsverk derigenom hafva full sysselsättning, och efter all sannolikhet kommer denna tillverkningsgren ännu länge att florera. De talrika anläggningarne af nya jernvägar hafva nu derjemte gifvit anledning till em betydligt ökad verksamhet för gjuterierna. Syd-Wales: å anseende till. malmens beskaffenhet inom detta distrikt har produktionen icke kupnat drifvas högre än till:700,000 tons,.ech antalet af masugnar uppgår till 143. Sem nu hvarje ton skenor (hufvadfabrikationen inom Syd Wales) erfordrar minst 1V, ton tackjern, så ätgär för tillverkningen af ske-l nor, hvilken årligen utgör cirka 550,000 tons, ej allenast allt det tackjern som orten kan leverera, men man torde dessutem för i år komma att behöfva ansonlig tillförsel från Skottland. Handeln med common bars, som hittills var temligen betydlig, lärer utan tvifvel under någon tid blifva särdeles negligerad, emedan utförandet af de förhandenvarande eporma ordrerna ä skenor gör anspråk på de flesta brukenas fulla verksamhet. Newcastle och Sunderland. I anseende till den aftagande tillverkningen af common bars äfvensom med anledning af den inskränkta tillgången ä skeppslägenheter till norra Europa för mindre beställningar, hafra aftärerna i denna väg hufvudsakligen koncentrerat sig i Newcastledistriktet. Den billiga transporten medelst ångbåtar till inländska platser äfvensom till de vigtigare hufvudhamnarne: på fastlandet; den lätthet hvarmed man kan erhålla lastfyllnader at coaks, stenkol oeh chemikalier samt förbättrade befordringsmedel inom landet och inrättandet af storartade dockor i Hartlepool, Great Grimsby, Sunderland m. m.; allt detta, i förening med öfverflödet å stenkol och mineralier, har gjort Northumberlind och Durham till synnerligen vigtiga orter i ri ket, och den högst ansenliga exporten jemte lokalordrena gifva produktionen ärligen en ökad utvidgning. För närvarande räknas inom distriktet 38 ugnar (hvaraf 28 i verksamhet) med en tillverkning af 115 tons pr ugn i veckan. Åtskilliga nya ugnar komma snart nog att anläggas för att fylla valsverkens ökade behofrer. Stafordshire: Jernet från detta distrikt träffades inom några kortå mellantider af en prisstegring om inalles 5 pr ton, och för bandjern men isynnerhet för plåtar, och Jernbleck var efterfrägan sä stark att man blef föraniåten att i förhållande till stångjern höja priset med ännu 10 sh. pr ton. Så betydligt hafva arbetslönerna äfvensom priserna å -tackjern, malm och stenkol stigit att det ej ens lönar mödan at; till den nyligen etablerade prishöjningen om 20 sb, pr ton tillverka valsadt jern, under det att fabrikanterna, genom en mängd ännu outförda gamla ordres, lida enorma förluster...Omöjligheten att erhälla jern från bruken drabbade likväl kännbarast Birmingmanufakturisterna,. som derigenom-: sägo sig tvungna att minska sin produktion. och export; den tetydliga efterfågan från Australien m..m. å jernvvvvvvu Ia d a ER GER