Aftonbladet – 9 april 1853, sida 1

okritisk XEEEEEE— ÖL Nr böra tillse, huruvida den begärda fastställelsen lagligen må kunna meddelas. Jemnlikt 14 af nyssnämnde Lag om aktiebolag, är denna lag icke tillämplig i fråga om bolag, hvilka bedrifva bankrörelse med egna, tryckta eller graverade förbindelser, men enligt 5 af ifrägavarande förslag till bolagsreglor -skulle svenska handelsaktiebanken berättigas, ratt åå deponerade eller insatta medel utfärda tryckta eller graverade insättningsbevis,, och dä sädane bevis, — hvilka äfven (skulle kunna ställas till innehafvaren, utan bestämdt minimum af ränta eller förfallotid, och i följd hvaraf bestämmelserne härutinnan kunde göras blott nominella, — om de ock i någon mån voro skiljaktiga frän hvad man i allmänhet kallar kreditsedlar, ), eller sådana förbindelser, som, vid anfordran, till innehafraren betalas, likväl alltid skulle blifva förbindelser,, hvarmed den ifrågavarande bankrörelsen är afsedd att, sannolikt till icke obetydlig del, bedrifvas; så lära de föreslagna bolagsreglorna, sädane de nu befinnas, icke kunna vinna en fastställelse, hvarigenom bandelsaktiebanken tillförsäkrades åtnjutande af de rättigheter, som omtförmälas i 10 och 11 4 utaf lagen om aktiebolag. Men om äfven, medelst förändring af hvad 5:te och dermed sammanhang ägande utaf förslaget innehälla, ofvan avmärkta, bestämda hinder mot den sökta fastställelsen kunde blifva undanröjdt, så torde det ändock vara underkastadt tvifvel, huruvida rättighet till bankrörelse, ehuru inskränkt till sädan, som icke bedrifves med egna tryckta eller graverade förbindelser, må kunna, i öfverensstämmelse med nu gällande föreskrifter, upplätas ät bolag, hvars delägare icke äro solidariskt ansvarige för bolagets förbindelser. Härvid förekommer visserligen, ä ena sidan, dels att en aktiebank utan solidarisk ansvarighet för delägarne, den 24 Februari 1837 erhällit oktroy; dets, att Rikets Stander, uti uppgjordt och genom undördänig skrifvelse den-24-Maj. 18457; till Eder: Kongl. Maj:t öfverlemnadt förslag till lag för enskilda bänker, hemställt om följande -stadgande: I afseende på enskilta banker, hvilka icke utgifva egna kreditsedlar, gälle hvad om bolag i allmänhet uti lag och författningar nu är eller framdeles varder stadgadt; dels ock att, enligt den anförda ordalydelsen af 144 i lagen om aktiebolag, sädane bolag, som drifva basvkrörelse utan egna tryckta eller graverade förbindelser, icke äro bestämdt undantagna från dem, hvilkas bolagsordningar Eders Kongl. Maj:t äger att, jemnlikt samma lag, stadfästa, jemte den gällande regeln vid lagtolkning, att undantagsstadganden icke må utsträckas; hvaremot å andra sidan torde böra tagas i betraktande, att när den nyss omförmälda oktroyen beviljades och Rikets Ständers berörde underdäniga förslag till lag för enskilta banker afgafs, allmänna civillagen ännu icke innefattade nägra bestämmelser angående aktiebolag och den ansvarighet, delägare i ett sädant bolag vore underkastade :att nämnde oktroy meddelades en bank, som tillika erhöll rättighet att utgifva egna kreditsedlar, hvilket då skedde af skäl som äro för justitiekanslersembetet okända, men visserligen icke numera, i strid med 14 i lagen om aktiebolag, skulle kunna äga rum: att det af Rikets Ständer föreslagna ofvannämnde stadgande rörande enskilta banker, de der ej utgåfvo egna kreditsedlar, icke vunnit Eders Kongl. Maj:s nädiga bifall: att ordalydelsen i nyss omförmälde 14 icke är fullt tydlig, enär deri förekommmer uttrycket förbindelser, då häremot bäde i Rikets Ständers förslag till lag för privatbanker och uti Eders Kongl. Maj:ts deraf föranledda kungörelse af den 9 Januari 1846 ordet kreditsedlar är begagnadt: att, oaktadt kongl. kungörelsen den 14 Januari 1824, hvilken otvifvelaktigt angär alla, utaf enskilta bolag stiftade banker och diskonter, innefattar bland annat, att allt hvad för handelsbolag stadgadt är eller blifver, rörande vederbörligt anmälande, intagande uti rättens anteckningsprotoköll och kungörande i allmänna tidningarne omv bolagets ingående, ändamäl och dermed skeende förändringar samt bolagsmännens ansvarighet en för alla och alla för ens — — äfven skall för diskonitbolagen lända till efterrättelse, isamt lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, som i G S endast tilläter enskilta bolag bankrörelses bedrifvande, under iakttagande af hvad genom Kongl. kungörelsen. den 14 Januari 1824 redan angående enskilta bankinrättningar är eller framdeles af Kongl. Maj:t och Rikets. Ständer stadgadt varder, ej inskränker denna föreskrift till bolag som drifva -bankrörelse med egna sedlar, så innehäller dock icke förordningen den 6 Oktober 1848, att nyssberörde stadganden i kongl. kungörelsen den 14 Jan. 1824 derigenom ändrades; och utmärka ej heller Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, Rikets Ständers underdåniga skrifvelse eller lagutskottets afgifne betänkanden angäende lag om: aktie-bolag, att någon sädan ändring varit äsyftad: samt att sedermera säväl Rikets Ständer, uti 5:te afdelningen utaf det efter sista Riksdagen utfärdade banko reglemente stadgat, säsom vilkor för försträckning till bankbolag, som bildas för att sutan rätt till utgifvände af egna tryckta eller graverade kreditsedlars, bedrifva bankrörelse, att aktie-egarne skulle en för alla och alla för en ansvara för bankbolagets förbindelser, som och Eders Kongl. Maj:t, vid meddelande at de oktrojer, hvilka derefter blifvit under d. 27 Mars, den 9 Juli och den 8, September 1852, utfärdade för fem särskilda banker, som icke ega rätt att utgifva egna tryckta eller graverade kreditsedlar eller andra såsom mynt löpande förbindelser, jemväl i näder behagat föreskritva, att lelegarne i hvar och en af dessa banker skola, en för alla och alla för en, jemlikt kongl. kungörelsen ve 14 Januari 1824, ansvara för bankens förbinelser. För den händelse äter, att Eders Kongl. Maj:t, å grund af ordalydelsen utaf det sednaste lagbudet detta ämne, nemligen oftanämnde 14 af lagen m aktie-bolag, skulle i näder finna något hinder af sällande föreskrifter icke möta för att lemna tillåelse ät aktie-bolag att bedrifva bankrörelse, när ndast dervid icke begagnas tryckta eller graverade örbindelser, så äterstär likväl att pröfva. huruvida, nder nuvarande förhällanden i allmänhet och särkildt i afseende på förevarande ansökning, Eders ) Benämnda billets au porteur et åa vue i lagen för franska banken af d. 22 April 1806, och notes payable to beaerer on demand i Engelska banklagen af den 19:1e Juli 1844; dock säger St Jay vil y a en effet une grande analogie entre les billets souscrits contre depöt d especes a un faible interöt et payable ä quince et möme a trois jours de vue et des billets ä vue., Journ. des Econ. T. XXVI. p. 108. snoken