Aftonbladet – 8 april 1853, sida 3

ket fall alla dylika fartyg och varor skulle vid de inhemska tullkamrarne erlägga den ä skepp och gods belöpande Sunds-afgift, i öfverensstämmelse med en . förväg upprättad tariff, och hvilka medel, från den Sfriga tulluppbörden afskiljda, borde redovisas och aflevereras till den myndighet, som kunde varda i näder anbefalld att fullgöra liqviderna med danska regeringen ; blifvande häraf en följd, att svenska fartyg, som transporterade varor emellan utländska hamnar, eller vid ankomsten till Sundet från utländsk hamn saknade destination till viss ort, älades att fortfarande betala tullen i Helsingör, eller vid Belternas tullstationer. Genom ett sädant föranstaltande skulle den svenska skeppsfazten i de flesta fall befrias ifrån det oberäkneligt menliga uppehället vid Helsingör, och såsom en följd deraf utförseln aflandets produkter, äfvensom införseln af utländska varor, synnerligast till Östersjöhamnarna, komma att företrädesvis bedrifvas med Sveriges egen handelsflotta, hvilket nu längt ifrän alltid vore händelsen, men naturligtvis skulle utgöra en fördel at största vigt för svenska rederierna, svenska sjömanskapet och skeppsbyggeriet. Slutligen hafva sökanderne, säsom nägot i alla händelser oafvisligen nödvändigt att rätta, i fråga om Sundska tul afgifterna, omnämnt det felaktiga uti de varuvärden, som nu läge till grund för beräkningarne och hvaraf följden vore att i stället för en procent af varornas värde i tullafgift, som vid konventionen varit afsedd, denna afgift mängen gång uppginge till närmare det fyradubbla deraf. Till åtlydnad af högstberörde nådiga befallning att öfver denna ansökning afgifva utlåtande, får kolle. gium i underdänighet anmäla följande: Af allmänna besvärsoch ekonomi-utskottets vid sistl. riksdag afgifne betänkande i ämnet, och andra kellegium tillhandakomne uppgifter, synes att Sundska tullen i sednare tider inbringat Danmark en ärlig inkonist af omkring två millioner riksbankdaler, men att, säsom medeltal. för ett större antal är, detta belopp mäste anses för högt och kunde antagas utgöra endast en och enhalf million, motsvarande, efter fyra procents ärlig ränta, ett kapital af trettiosju och en half millioner riksbankdaler, samt att, om Sveriges andel i denna summa antoges till en sjundedel,-skulle säledes ett belopp af omkring 5,357,000 riksbankdaler, eller 10,714,000 riksdaler -riksgäldssedlar erfordras för dess fullständiga friköpande från skyldigheten att erlägga tull till Danmark, hvilken tull, jemte öfriga dermed förenade utgifter, anses uppgå till omkring 5 å 600,000 riksdaler riksgäldssedlar ärligen. På dessa grunder har utskottet beräknat att, med en detta belopp föga öfverstigande ärlig utgift af 642,00 riksdaler riksgäldssedlar , nyssnämnde kapita af 10,700,000 riksdaler skulle, efter 4 procent såsom ränta och 2 procent i aibetalning. ka till fallo ätergällas på en tid af tjuguätta är, efter hvars få lopp all vidare utgift för detta ändamål säledes Fände upphöra och derigenom äfven den vigtiga fördel vinnas att svenska fartyg genast frikallades från skyldigheten att anlöpa Helsingör, så snart en dylik öfverenskommelse blifvit afslutad. Hvarken utsko!tet eller Rikets Ständer hafva dock ifrägasatt att en sädan befrielse skulle kunna utverkas, för Sverige ensamt, under det att tullatgifter i Sundet fortfarande erlades af alla andra nationer, hvaraf visserligen, på sätt grosshandels-societeten anmärkt, skulle uppkomma den följd att säväl utförseln af svenska prödukter, som införseln af utländska varor till Sveriges Östersjöbamnar, komma att företrädesvis bedrifvas med svenska fartyg, sälänge endast dessa fingo tillgodonjuta fullständig tullfrihet i Sundet; men just denna omständighet torde utgöra ett bland de förnämsta hindern för en dylik öfverenskommelses afslutande emellan Sverige och Danmark, då derigenom svenska fartyg skulle anses obehörigen gynnade, till mehn för andra nationers skeppsfart, hvars täflan med den svenska sälunda blefve i motsvarande män försvärad. Betydliga svärigheter skulle dessutom uppstå för utförandet af nödig köntroll -derå att icke tullfriheten begagnades af andra in sädane svenska fartyg som befunnoö sig på resa från eller till svensk hamn; och dä en sädan kontroll åtminstone icke kan ske med mindre än att alla fartyg, likasom hittills, anlöpa Sundets eller Belternas tullstationer, skulle derigenom ett af de med friköpandet äsyftade hufvudändamäl förfelas. I anse. ende till dessa och öfriga med saken gemenskap egande omständigheter, förefaller det i hög grad osannolikt att särskild befrielse från skyldigheten att anlöpa Helsingör och därstädes erlägga tull skul le kunna utverkas för svenska fartyg jemte dex ras laddningar, som genomsegla Sundet på resor emel. lan svenska hamnar och utrikes ort; och kolle gura anser sig säledes ega skäl i underdänighet afsiyrka nädigt bifall till det af gosshandelssocieteten framställde förslag i denna del. Skulle äter en sädan befrielse endast utsträckas till svenska kustfarten, på. sätt kollegium uti särskildt, denna dsg afgifvet un-— derdänigt utlåtande föreslagit, kunde derigenvom andra. nationer icke anse sig försärmade, då, med undantag af Danmark sjelf, Sverige, i följd af sitt läge, är det enda land för hvilket en dylik rättighet kunde medföra väsentlig förmån; men som, enligt Eders Kongl. Maj:ts nädiga bref af den 12 sistlidne Jnni, tullfrihet i Öresund redan blifvit utan ersättning medgifven för svenska naturprodukter och tillverkningar (med undantag af socker, sirup och tobak) som i Svenska fartyg och bätar under femton lästers drägtighet föras omedelbart frän och till Svenska hamnar vid Kattegatt, Sundet och Östersjön, och då Danmark. härigenom erkänt rättmätigheten af Sveriges välgrundade anspråk pä tullfrihet i Sundet för dess med egna fartyg idkade kustfart emellan Svenska hamnar, torde .nägon ersättning icke heller böra ifrågakomma i -händelse enahanda rättigheter tillerkändes alla Svenska fartyg utan afseende ä deras lästetal eller varornas beskaffenhet. Skulle likväl, vid en blifvande underhandling, en sädan ersättning ifrägasättas, torde densamma ätminstone icke böra beräknas, enligt grosshandelssocietetens — förslag, efter det belopp som under de fem sistförflutna åren för sådana fartyg och varor erlagts, enär derigenom ersättningssumman skulle blifva alltför hög, dä, i samma mån Sveriges inre kommunikations-anstalter förbättras och nya transportmedel införas, vägen genom Öresund kommer att mindre anlitas för varu-rörelser emellan rikets östra och vestra orter. Beträffande slutligen sökaridernes underdåniga anhällan om rättelse i afseende ä de felaktiga varuvärden, hvarefter afgifterna i Sundet för närvarande beräknas, förekommer visserligen att rättelse derutinnan är i flera hänseenden af behofvet päkallad; men som den tariff, efter hvilken: sandska tallen utgär, icke sllenast är gällande för svenska fartyg och derg förda varor, utan tjenar till efterrättelse för s)lä nationer, synes frägan om tariftens revision. ,öra utgöra föremäl för gemensamma framställningar af de makter, -hvilka denna fråga närmast rörer och hvarigenom äfven andra dylika fördelar kunde vinnas, intill dess att, efter föregängen noggrann utredning af alla de förbällanden hvarpå sundska tullens framtida upphörande beror, en allmän öfverenskommelse derom hunnit blifva behörigen afslutad, hvilket, på ofvan artydda sätt, torde kunna ske, utan att de i en sådan öfverenskommelse deltagande nationers rörelse derföre behöfver belastas med högre atgifter än hvad som nu. erlägges för genomfartan af Öresund. Pä grund häraf och i enlighet med Bvad kollegii ofvanberörde underdåniga utlätande angående Rikets. Ständers skrifvelse i ämnet innehåller, får kollegium,, i anledning af grosshandelssocietetens ifrägavarande: framställning, i underdänighet tillstyrka att Eders: Kongl. Maj:t täcktes hos kongl. danska regeringen. göra framställning om fullkomlig befrielse, från tull: och öfriga umgälder för alla svenska fartyg, afstörre: eller mindre drägtighet, lastade. eller barlastade,. hvilka, på direkta resor mellan svenska hamnar, pas-sera Öresund, äfvensom för de i sädana fartyg fråm en svensk ort till annan förda varor, af hvad slags eller benämning som helst; och I samräd med öfriga, i Östersiöhandeln deltarandå: