snart antaga samma skatt. — Derigenom skulle äfven bränvinslurendrägeri emellan begge rikena lättast förekommas. I händelse pluraliteten af Rikets Ständer icke längre låta förvilla sig af bränneriamatörernes invändningar och palliativförslager, utan ärligt vilja frälsa fäderneslandet ifrån den riksförstörande husbehofsbränningen, samt antaga här uppgifne förslag, och, åtminstone de första åren, bestämma af bränvinsskatten 8 millioner rdr till jernvägar och telegrafer, (och 1 million till premier etc. som här är föreslaget) så kunde för hvarje års bränvinskatt byggas 20 å 22 mil präktig jernväg (å 350,000 rdr milen, efter den kalkyl, som för Köping-Hults jernväg är beräknadt) således för 14 års bränvinsskatt omkring 300 sv. mil jernvägar, utan att betunga Sverige med lån eller räntebetalning, hvilket obestridligt skulle mera än något annat befordra handel, industri och rörelse (helst transportafgiften på så behändigt erhållne jernvägar icke behöfdes högre än endast till underhållet af vägen) lifva spekulationsandan (vi se hvad ångfartygen redan verkat) samt framka!la många hittills icke möjliga och förr icke påtänkta. näringar och exporter, och derjemte trygga Sveriges sjelfständighet, så att Sverige snart skulle stiga i välmåga, sedlighet och styrka, och till det anseende och den rang bland civiliserade stater, som Sverige ännu förtjenar; ty här finnes grundämnen till stora ressurser, blott vi vilja begagna dem, och åsidosätta alla småaktiga och enskilda intressen, sarat med allvar och kraft! ställa så till, att alla ressurser kunna begagnas, hvartill lättade transporter och jernvägar. förnämligast bidraga; oberäknadt hvad svenska jernbruk kunde vinna, bland annat om de lärde sig illverka tjenligtjern till jeruvägarne, fattigt folk genom ymnig tillgång på arbetsförtjenst, hvilket, jemte inskränkt tillgång på krogar och bränvin, är det bästa medlet mot tiggeri och armod, och jordbruket derigenom att en del körvägsunderhåll skulle vophöra eller lindrag, större delen af hållskjutsen, kronskjutsen och en oräknelig mängd hästforor skulle försvinna, hvilka ökeoch karldagsverken sedan kunde användas till jordbrukets förkofran och hvarjebanda binäringar; äfvensom durchmarcher och truppflyttningar under fred och krig hastigt skulle kunna verkställas, utan att såsom hittills derbehöfva dragare och rysligt betunga lanet. Framdeles kunde den här föreslagne bränvinskatten blifva ganska nyttig till åtskilliga andra allmänt nyttiga företag, äfvensom till försvarsverkets förstärkande och en del gamla jordbruksskatters förminskande; dock synes förnämligast att allt sådant användande af brän-: vinsskatten icke genast bör komma i fråga, eller i! icke förr än tillräckligt jernvägar och elektriska telegrafer blifvit färdige; emedan jordbrukarne deraf vinna mera än af en liten skattenedsättning, och försvarsverket kan få mera framdeles, sedan Sverige af nya näringar, ochl sädexporter m. m. fått tid att hemta ökadel: inkomster och styrka efter bränvins-flodens myckna förstöring. Då jordbrukarne fördragit sitt tunga kors i flera hundra år, kunna de ha tålamod i 14 årl till, för att sedan vinna så mycket mera. Hvad antalet och belägenheten af bränvinsfabrikerne angår, så böra de här, likasom il England, till antalet blifva få, men stora, ochl icke belägne i städerna, ej heller i skoglösa trakter, utan uti eller i kanten af skogrika bygder, der förmånliga lokaler finnas eller stora välinrättade bränneriverk redan äro an-! lagde: Hvarje fabrik bör tillverka 7, million kan-l nor bränvins derigenom skulle det blifva blott! 48 bränvinsfabriker i hela Sverige. (I Eng-l land är blott 15 — iNorge nu 33 — i sjelfva Danmark 30 på landet och några i städerne.) — Vill någon åtaga sig , million kannors tillverkning, så mycket bättre, men då bör fabriksantalet blifva så mycket mindre, så att 12 millioner kannors tillverkning icke öfverskrides; ty genom ett mindre antal fabriker blir kontrol.en lättare och mindre kostsam; emedan vid hvarje bränvinsfabrik bör finnas 2:ne kronans embetsmän, koatrollörer, med minst 1000 rdr bko lön af staten, och fria varma rum af fabrikanten, hvilka dagligen anteckna det tillverkade kanntalet; sål tillgår det i England och i Norge. — Dessutom bör, till ytterligare säkerhet, profbränningar verkställas med alla fabriker, i fere ollörere närvaro, för att fullkomligt lärs: deras tillverkningsförmäga, på det del dagliga kontrollörerne ej må våga låta muta sig. — En ypperlig kontroll vore dessutom att bestämma, att all bränneriredskap skulle göras till alla delar precis lika, efter den förmånligaste modell. Då stortbinget i Norge antog förändringen med bränvinstillverkningen och den högre bränvinsskatten (se ofvan) inlöste Norska kronan alla små: husbehofsbränvinspannor för kopparns värde och 10 procents förhöjning, — Så kunde äfven tillgå i Sverige. Bränvinspannkopparn är ju användbar till skiljemynt. — De 33 stora brännerier, som nu äro i gång uti Norge, måste erlögga bränvinskatten vid hvarje månads slut. De såkallade husbehofsbrännarnes vanliga invändningar att skrämma andra ifrån att vilja inskränka bränvinstillverkningen och höja bränvinskatten, äro isynnerhet, att i sådant fall mycket utländskt bränvin skulle insmuglas. — Danskarne och Norrmännen ha dock icke låtit skrämma sig deraf. — Det är ock i sjelfva verket icke så farligt eller svårt att hindra, om man blott riktigt och allvarligt vill; ty, om icke ensamt tullbetjeningen, utan äfven sjömin, fiskare, bönder, torpare, drängar och qvinfolk och hvilken som helst får göra bränvins angifvelser och beslag, och den eller de som det göra, genast eller utan tidsutdrägt, erhålla af kronan mist 27 eller 3, af beslagets värde efter gångbart pris, och likaså 24 af det förbrutna fartygets eller hästs och åkPL