Aftonbladet – 7 april 1853, sida 3

lande medgat nu Mod6e och förmälte att han köpt samma silfver af en gesäll, som arbetat hos Hammer, samt ätt Modee kunde med vittnen styrka sin uppgift; hvaremot Modee fortfarande bestred, atthan tagit någon befattning med det öfriga från Hammer eller Folker stulna silfver eller egde nägon kunskap om samma stölder. Pistolssmeden Blomgren och silfverarbetaren Gagge förnekade, under åberopande af de berättelser de redan afgifvit, dä målet förra äret handlades, all delaktighet uti ätalade stölderne, hvarefter och sedan Folker för sin del öfverlemnat mälet till domstolens afgörande, rädstufvurätten beslöt, för inkallande af de utaf Modåe äberopade vittnen, uppskjuta mälet till nästa thorsdag. f — Å allmänna arbetshuset intagne manspersonerne Otto Edvard Nordström och Johan Israel Boström hade en dag i förra mänaden å Glasbruksgatan upphittat en pirat med inneliggande 205 rdr 36 sk., hvilka de, utan att dem upplysa eller för någon omtala fyndet, begynte att förstöra. Sedan egarinnan till nämnde pirat och penningar anmält, att hon förlorat desamma samt Nordström och Boström erkänt nämnde örbällande, dömde rädstufvurättens femte afdelning i dag Nordström och Boström att, för förtigande at hittadt gods till ofvannämnde belopp, böta dubbelt ä mycket med 411 rdr 24 sk. förenämnde mynt eller att, i brist af böter, undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd. — Det af sundhetskollegii ombudsman hr doktor Sonden mot hr öfverste Bruce Bey anhänggigjorda mål rekom äter i dag uti poliskammaren. Aktor i målet hr stadsfiskalen Mellbin ingaf fölande skriftliga anförande : t är kändt att andra länders medicinal lagänner magnetismens värde och förvävande äl under förutsättning af föregående ch i de flesta fall under deras sland äro dock ännu icke angifvet, mindre 4 genom herr Bruce Beys tvärtom, på sätt de förevisade in alldeles motsatt förhällande uppenbarätss lyckliga kurer, som derigenom äro ädagalagög enär det, i sjelfva dessa betyg upplyses att herr versten begagvat en serskild medicin, vägar jag bemställa, att,j dels till utrönande af dess beståndsdelar, dels för att erhälla ett på vetenskapliga grunder fattadt omdöme om magnetismens utöfning, oberoende af medicinisk erfarenhet, undersökningshandlingarne i detta mäl må blifva öfverlemnade till kongl. sundhetskollegium, med infordrande utlåtande derifrön å denna samhällsvigtiga medicinska fråga, samt förbehäller mig att derefter få afgifva mitt slutpästående; och är jag destomera förvissad att hr öfversten är tillfredsställd öfver en sådan åtgärd, som derigenom beredas honom tillfälle att, på sätt han äskat, inför bildade vetenskapsmän i ämnet få ådagalägga sin utmärkta skicklighet som magnetisör samt äfven för sin angifvare legitimera sig iden värdighet som denna velat förbise, då han i sin anmälan mot herr öfversten endast tilltalat honom med epithetet en herr Bruce Bey. Hr polismästaren frägade derefter hr Bruce Bey om hade han någon tillåtelse attibefatta sig med-magnetismen, hvarpä hr Bruce Bey svarade: Det har jag icke; ty hvem som helst kan dertill hajrättighet, och ingen kan förneka mig att genom magnetismens kraft sötva den som mig derom anmodar, ja, jag är i ständ att kunna bringa i sömn hvilken som helst af här i rummet innevarande personers. På fräga hvad för slags medikamenter som begagnades, svarades: icke andra än de som gifva öppet lif, nemligen engelskt salt, hvilket är lika enkelt som verkandenr. Hr polismästaren förklarade derefter att han genomläst de vittnesattester som hr öfversten öfver sin skicklighet inlemnadt, och då största delen af dessa äro högst ampla, så ansäg sig poliskammaren böra öfverlemna desamma till Sundhetskollegium och efter emottagande af kollegii yttrande äter företaga mälet till handläggning. Hr Bruce Bey bestred att originalerna dit skulle aflemnas, hvarföre afskrift af desamma skulle expedieras, — F. d. artilleristen C. J. Dahlberg, hvilken bodde ati huset n:r 19 vid Nedra Fredsgatan, har i gär medelst vängning afhbändt sig lifvet. Dahlberg var likasom ans hustru mycket begifven på starka drycker, och lå hustran i gär middag uti rusigt tillstånd kommit ed i källaren, hade mannen anträffats död hängande en bjelke. Vid polisförhöret i dag voro siväl hustru Jahlberg som ett tillkalladt vittne gossen Arvid Walrid Trybom mycket öfverlastade och hade mänga oediga yttranden, säsom bland annat att Dahlberg fter sin död talat till hustrun. Hr polismästaren rägade dem om Dahlberg icke, då han efter döden alade, föreställde dem bäda, två om fyllerilastens örskräckliga följder. — Vid urtima ting med Färentuna härad åå härarande länscellfängelse hölls den 1 i denna månad ansakning med torparen Herrman Axel Forssell och ans hustru Maria Lovisa Jäderlund, häktade och Iltalade för nägra inom Munsö församling begångna tölder, nemligen vid Janstalund af ett större parti ränvin; vid Bona egendom af 12!V, kappar räg, 30 :r bränvin och en säck rägmjöl; samt vid Skeppsacka inom Bro härad af kopparkäril. Sedan det blifvit upplyst att de tilltalade någon id haft ett ovanligt öfverflöd på matvaror och bränin och att de ofta hållit gästabud, uppgåfvo de att eras söner Carl Erik och Jan Fredrik Andersson emfört nämnde varor, utan att ega kännedom att e voro stulna. Sönerne förnekade all brottslighet. mot den yngsta af dem Carl Erik förekommo dock idana omständigheter att han genast förklaradesskylig att träda i häkte. Den andre, som är anstäld id Svea artilleri, erkände sedermera, efter nägon .unds besinning, att han missledd af en skeppare id namn Nils Lundgren föröfvat ifrågavarande brott, ch derigenom gifvit avledning till föräldrarnes ineckling i detta tjufmäl. Skeppsren Lundgren höres äfven och ehuru han enständigt förnekade nysserörde angifvelse, förekommo dock äfven mot honom i bindande omständigheter, att han förklaradesskylig att träda i häkte, äfvensom Jan Fredrik Anders0.