loch med hvad framgång? b Lod JE JES ill id ta kl eh me de upplaga. v— — frågss: kan någon ytterligare utsträckning af di eller endra Ii åtgä a af behofvet påkallad? likartade åtgärder anses vara af behofvet)f i 2:o. Huru bör arbetsstyrkan vil ett större landtbruk t organiseras för att åt jordegaren bereda högsta möjligalk fis Ber att srbelarnes ekenomiska förkofran och i iga förbättring dervid åsidosättes. (dorstödjes och befrämjas ? mon fastmera un-Js 5:0. Vid ett föregående landtbruksmöte har uppmärksamheten blifvit fästad på den stora viglen af försöks ; anstellande i landtbruksväg, och Landtbruks-akademien har, i utfärdadt cirkulär till Hushållningssällskapen af den(v 12 April 1829, meddelat sin åsigt rörande de ämnen,s hvilka företrädesvis borde utgöra försökens för: mål. Hafva fi under den tid, som sedan förflutit, dessa eller andralg vigliga lardtbruksfrågor varit föremål för försök, ln och hvilka resultater har man i sådana fall erhållit? 4:o. Hvilket förfaringssätt är det lämpligaste för att bringa en utmagrad jordegendom till fruktbärande skick? — 5:0. Hvilka förändrinvar äro för landtbrukets befrä jande bebhöflige uti nu gällande författningar rörande hägnadsskytdigbet och egofrid? : 6:0. Huru böra boningshus för landtbruksarbetare vara inrättade för att med nödigt utrymme bäst förena god uppvärmning under största möjliga besparing af bräns!e? 7:0. Hvilka utvägar finnas att förekomma den ödeläg gelse af enskild skogsegendom, som flerestädes visat sig ega rum, kotasde i vissa orter såväl med skogsbrist som med e enliga klimatiska inflytanden; oeh huru långt sträcker sig statens rältsenliga åliggande och befogenmbet att vaka öfver begagnandet och beband.ingen af de skogar, : som tillböra enskilde personer? IE 8:0. Man har ofta funnit skiljaktiga tankar uttalade rörande lämpligaste flyttningstiden för tjonstef-lk, och då detta ämne icke är utan vigt för landtbruket samt blifvit nyligen återupptaget af flere Husbållningssäliskap ken a ika arlednisg till framställning af frågan. : en flyttringstid är för landst (1 gi tjenligaste? : f yoden an Te fre fe eller mindrely, 9:o. Då fråga blifvit väckt om PY hållni eV om PYständ, hvart oeh ett ningssällskapen-i riket erhöhefrämj andtbrukets utårligt st S ö i sin oc a bt Alhes det några särskilda grenar; a : i veckling; fer ll hvilkas uppmuntran dylika anslag; veckling sä borde, begagnas; och hvilket vore dervid : föres sättet alt gå till väga? IL. Akerbruk. 40:o. Man har i allmänhet antagit såsom regel, att vilkoret för odlingen af så kallade handelsvexter är en hög grad af bördigbet hos jorden, eeh att först då denna vunnit en för sädesodlingen öfverflödig kraft, tiden är inne att begagna della öfverskott genom odling al bamdelsvexter, bvilken då kan ske utan jardens utmattande: är denna theori riktig och af erfarenheten bekräfsad ? 41:e. a) Hvad pärmare kunskap här man under de sednare åren vunnit rörande bästa sättet för anläggning af täckta siker, och hafva dylika diken, lagda med tegelrör, visat sig ega ett under alla förhållanden bestämdt företräde? s b) Har erfarenbeten ännu lemnat någon säker ledning 1 för bestämmandet af det cjup i förhållande till afståndet, hvartill täckta diken böra under olika omständigheter anläggas? 49:0. Har man nigon erfaremhet rörande verkningarne af alfvens uppluekring oeh under hvilka förhållanden har den visat sig fördelaktig, overksam eller möjligen skadlig? 43:0. Hafva fortsatta försök blifvit gjorda, och med hvilken påföljd, aut använda masugnsslagg på åkern? 44:0. Man bar i andra länder, evligt uppgift, med framgång brännt alunskiffer och kalk tillsammans, för att sålunda bereda ett gipshaltigt, till-gödning brukbart ämne. Det frågas: Hafva i gverige dylika försök blifvit gjorda — L OM d fa d k 45:o. Hvilka förfaranden böra iakttagas vid igenläggning af åker till vall, och hvilka vexter hafva på olika jordmåner visat sig ega företräde för bildande af ettåriga eler fleråriga vallar ? 46:0. Hvad erfarenhet är vunnen om bästa sättet att vil odling af rofvor och andra rotfrukter ernå ett godt resultat med minsta möjliga beroende af missgynnande omständigheter? 47:0. Hvilka utländska varieteter af i Sverige från äldre tider inbemska sädesslag hafva i detta land blifvit under någon längre tidsföljd med framgång odlade; och hvilka under sednare åren bekantblifna varieteter synas företrädesvis förtjente att införas och spridas? 48:0o. Hvilka ogräsarter äro mest skadliga för svenska åkerbruket och hvilka methoder hafva befunnits de lämpligaste för deras utrotande? 19:o. Då meningarne om gödselas användning i brunnet eller obrunnet skiek äro stridiga, så frågas: hvad erfarenhet finnes alt häruti stödja sig vid? 90:0. Hrilket sätt att tillvarataga och tillgedegöra den flytande ladagårdsspi ningen bör i allmänhet tillerkänsas företrädet ? 94:0. Hafva några nya åkerbruksredskap oeh machiner, at det värde att de förtjena att spridas, blifvit de sednare åren kända? 29:o. Har man fästat nog afseende på vältens användande vid åkerjordens beredning? HI. Kreaturs skötsel. 03:0. a) Eger man ännu tillförlitlig och bestämd könnedom om resultaterna af vår inhemska bernboskaps fortgående förädling genom begagnamdet af tjurar från Krong ) nans stambelländerier? en b) och hafva under tiden fortsatta eeh följdriktiga fördtlsök blifvit någorstädes anställde att endast genom urval erlinom svensk: ;ace förädla horsboskapen? it 94:0. Under hvilka förhållanden eeh för hvilka delar a dsl vårt land äro gröfre eller så kallade köttfår, och föl hvilka de finutliga fåren, företrädesvis passande? t25:0. Har det under flera år försökta bruket al Norsk: Ita beskällare till fsrbättring af den inhemska bästafveln be ing funnits fullt motsvara Jaedtbrukets behof i alla afseen den, eller, om så icke är, hvilka åtgärder synas i denni angeläggnhet ytterligare böra vidtagas? 26:0. Då landtbruksmötet i Malmö till Kongl. Maj:t in gått med underdånig framställning om nyttan af stals lt. anslag för premier till uppmuntraa af en förbättrad häst afvel, och Kongl. Maj:t sedermera; gerom nådigt bref 8 den 21 Dees 1850, täckts under vissa vilkor denna an sökning bifalla; så frågas: Huru böra dylika premie-ut delningar ordnas och hvilka föreskrifter böra dervid blifv gällande, på det att ä jamålet må säkrast uppnås? n61 07:0. Äro försök i större skala gjorda med tjudring t len betande boskap, och i sådant fall, hvilka följder hafv ud) Hvilken foderordniog bör för får och dragare, såväl i afi rs deraf visat sig såväl i afseende på foderbesparing se! krö Då VÄST kän an va väl ordnad utfodr : ytande ej mindre på kreaturens gagnelighet ä al a sr Undamålsenlig hushållning med fodret, fråga tvi anses fördelaktigast för ko nde på tiderna för utfedri -I gen, som för olika foders! förbållamde till b andr sådana dessa allmännast förekomma i Sverige? 29:0. Hafva några försök att utfodra boskap eller f med ångkokadt foder blifvit längre tid fullföljda, ost dant fall, med hvilken kostnad och fördel?