flera fall af skörbjugg. Rye — Stockholms stads Sparbank. Under förflutna Mars månad ha insättningarne i sparbanken utgjort 24,353 rdr 40 sk. samt uttagningarne 139,345: 26 banko. Från årets början till och med Mars månads slut, eller för första qvarItalet, ha insättningarne tillsammans uppgått 1till 154,073 rdr 20 sk. samt uttagningarne till 1198,359: 12. Under första qvartalet sistl. år utgjorde inIsättningarne 146,985: 32 och uttagningarne 1105,526: 5. Insättningarne ba således varit större och uttagningarne mindre under nämnde Ttid innevarande än förlidet år. RA — Från Stettin skrifves den 24 Mars: I dag på morgonen afreste härifrån åjernvöägen besättningen (omkring 30 man) till det af regeringen i London beställda ångfartyget oNaglers, som skall underhålla postkommuniIkation mellan Stettin och Stockholm, för att lathemta fartyget, som nu är färdigt. FartyIget är blott 6 fot kortare än ,Preussisehe Adler och skall utmärka sig för elegans och I beqvämlighet. FF — Den stora uppmärksamhet som frågan lom inrättandet af en handelsaktiebank härIstädes uppväckt, har gjort det nödvändigt att, med uteslutande af följetong och flera andra lämnen, upptaga en större del af tidningens Jutrymme för dagen med återstoden af bankoI fullmäktiges yttranden. Vi skola de följande I dagarne genom begagnande af tidningens större format söka inrymma så mycket flera uppsatser af allmännare innehåll och derigenom erbjuda en ersättning åt sådana läsare, som icke lintressera sig för bankfrägan. — Under handelsunderrättelser meddelas i dag utdrag af vår konsuls i San Francisco till kommerskollegium insända berättelse för sistlidet år, hvarvid äfven lemnas uppgift på de dekir och norrmän, som der nämnde år aflidit. — F. d, krigsrådet och riddaren af nordstjerneoch Vasaorden Johan Fredrik Seippel le gårdag hastigt aflidit här i hufvudstaden. — Lärfiskramhandlaren P. J. Guldstrand bar till bärvarande rädhusrätt instämt resetullinspektoren I. F: Collin med pästäende om laga ansvar å Collin för de af honom, enligt hvad förut berättats, den 2 i denna månad i Guldstrands salubod vidtagne åtgärder för anställande at visitation efter olofligen infördt gods. — Vår artikel i förrgår angående Svenske Tidningens sätt att behandla det nu hvilande representationsförslaget har icke behagat vår yrkesbroder. M intet land kan det förekomma, att en allmänt läst tidning behöfver fästa så liten vigt vid sitt anseende hos tänkande läsare, att dens kan innehålla en sådan artikels — så lyder inledningen och — Med sådana artiklar kan man derföre intet annat göra, än att instämma dem för allmänna vettets domstol, (!) — så lyMe slutsatsen uti den jeremiad, som wiidag äga. Man kan åtminstone icke om detta nyaste foster af den konservative ordförarens penna säga, alt det saknar både ;Hoved og Halep. Tvärtom. Det har bådadera rätt artigt utbildade: — Hovedet, visserligen saknande ögon och öron, men dock redan försedt med en stark panna och framför allt med en bred mun — och Halen allaredan färdig att klifva upp i en domstol, hvilken allmänheten likväl ännu torde tveka att just erkänna för det allmänna vettets.v. Men förgäfves söker man mellan detta hufvud och denna svans efter någon tillstymmelse till kropp, förgäfves efter något skäl, som kunde rättfärdiga en sådan begynnelse och en sådan ända. Väl säges, att vi skulle hafva: förvridit vår motståndares framställning, tagit till utgångspunkter för betraktelsen syften som icke på det aflägsnaste sätt äro angifne, icke sysselsatt oss med hvad han verkligen sagt. Men några bevis för dessa påståenden finnas icke. Må man lägga vår artikel vid sidan af Svenska Tidningens, och må man sedan sjelf döma, hvem det är, som här har förvridit sin motståndares framställning, om vi icke tagit de åsigter Svenska Tidningen sjelf uttalat till utgångspunkter för betraktelsen, om vi icke sysselsatt oss med hvad hon verklien sagt, om vi icke troget redogjort för de örslag hon verkligen framställt. Vi hafva i detta fall till och med låtit oss angeläget vara att anföra hennes egna ord, och vi tillbakavisa hvarje påstående, att dessa icke hafva blifvit ärligt anförda. Det är sannt, vi hafva icke inskränkt oss härtill. Vi hafva äfven dragit några slutsatser af dessa ord, eller rättare, vi hafva blott frågat om vissa slutsatser af dem få dragas, hvartill hon sjelf gifvit anledning; och vi hafva visat, till hvilket mål hennes representationsförslag måste leda. Aro slutsatserna oriktiga, må hon då vederlägga dem med hela styrkan af denna logik, hvari hon är så bevandrad. Med premisserna har hon sjelf dragit försorg att förse oss, och genom beskärmelserna och de förnäma åthäfvorna lärer allmänheten lika litet som vi sjelfve anse oss vederlagda. ; — Såsom bevis på den långsamhet och de omgängar hvarmed tryckfrihetsmäl, i strid emot tryckfrihetsförordningens föreskrift att sådana mål skola med skyndsamhet handläggas, ej för sällan nu för tiden behandlas vid domstolarne förtjenar att omnämnas, det ett af förre polisuppsyningsmannen G. R. Spängberg är 1850 vid Stockholms rädhusrätt först anhängiggjordt ätal emot skrädderiarbetaren Johan Nygren, i egenskap af ansvarig utgifvare af tidningen Folkets Röst, för ärerörig beskyllning, ännu icke hunnit längre än att Svea hofrätt, efter äterförvisning, för andra gången fastställt rädhusrättens beslut, hvarigenom Nygren blifvit dömd att mista a och undergå 14 dagars fängelse vid vatten och bröd. I följd af detta beslut har Nygren i går blifvit för andra gängen under fortgången af detta måls handläggning i häkte inmanad och till Längholmen