till hans syster, jag hoppas, min herre, att om också en man sysselsätter sig med filosofi, det icke derför skall åligga honom att bortlägga all vördnad för damerna.s Adem yttrade detta på ett sätt som bragte all motsägelse till tystnad. Her: Butler tog åter sin plats vid bordet, och ansåg åter Adam såsom den förste bland stoikerna; doktorn sade ingenting, men ansåg i sitt sinne den sårade Buff för den gtörste bland narrar; fru Black å sin sida lemnade rummet, uppfylld af beundran öfver den sällsamma förening af finaste delikatess och orubbligt mod, -som uppenbarade sig hos den ädle fremlingen. II Kar. Nåväl, Betsy, hvad tänker du väl nu om herr Buff? Denna fråga ställde herr Butler till fru Black morgonen efter det märkvärdiga hundbettet. Jag hoppas, sade fru Black, undvikande ett direkt svar, att beitet icke skall medföra några allvarsamma följder. . Men det försäkrar jag, att jag ej skulle vilja det herr Buft fick veta hvad jag drömde nyss innan jag vaknade. Drömmar! En man sådan som herr Buff skulle icke mer röras af en dröm än den stora pyramiden. Hvad drömde du Betsy? frågade brodren. sJag tyckte vi allesammans promenerade utföre Aldgate, då Bnff plötsligen studsade vid åsynen af brunnen, tuggade fragga och rusade utföre Fenchurch-street, skällande kt en hundi,