Aftonbladet – 2 april 1853, sida 2

mn v inbars konjaken, Hr Butler slog i ett brädd-i fullt glas åt sig, och sköt derpå flaskan tilll Adam, som med skenbar likgiltighet fyllde gitt glas. Jag försäkrar er, hr Buff, och värden blickade betydelsefullt sin gäst 1 ansigtet. : — vjag försäkrar er, det är veritabel sprit det! hör — det är en kostlig historia med den här! konjaken — jag skulle kunna berätta er hur! jag fått den. Adam var öfver vanlig lumpen nyfikenhet; han invände derför helt allvarsarat, i det han fyllde sitt glas för andra gången: Det förfjenar anmärkas, hr Butler, att det icke ges någon nation så vild, något folk så okunnigt, att det icke ärj i besittning af distilleringskonsten. Mycket sannt, hr Buft; det är härpå som filosofen igenkänner menniskans naturliga öfverlägsenbet öfver andra kreatur.n Från tallkottar till simplaste grässtrån, fortfor Buff, lugnt smuttande på konjaken, genomsnokar menniskan hela växtriket för att bereda sig en falsk och flyktig njutning. Betraktelsen är nedslående.s — Och Adam tömde sitt glas. — Hr Butler, uteslutande upptagen af sin konjaks förtjenster, anmärkte: ;Den koramer direkt från Frankrike., Det är i sanning för ömkligte, sade Buff, syftande på sin nyss framställda sats. Oh, min vän, hvad säger ni? Tro icke detv, yttrade hr Batler med nögon liflighet, mån som han var att upprätthålla sin konjaks anseende. Adam bugade sig. Emellertid hade nu Adams rock, värmd utifrån af elden och inifrån af konjaken, blifvit tillräckligt torr för att befria honom från hi Butlers enträgenbet att vilja påtruga honom andra plagg; och ehuru fru Black fortfor at se på den främmandes drägt, så var det doch