sig kunna sköt en brasa bättre än någon annan, så rörde han ånyo med mycken bhäftighet upp kolenoch utsatte derpå sin rygg för värmens välgkande inflytande; I mån som hans lekamen deraf uppmjukades, öppnade sig också hans hjrtaför hoppet om en ljusare framtid, och bilterheten mot hans fiende började fördungtj med ångan från hans våta kläder. Det yt hans lycka att jag icke hade någon skjorth tänkte Adam. (Stackars Buff, det var stöfe lycka för dig sjelf. Det är sannt, du hjde möjligen kunnat bli förklarad segrare öfyd en bryggardräng — nu deremot gjorde dig lin ytterliga brist till segrare öfver dina egta päåssioner. O sådana lyckans nycker I rad som tyckes den Obetänksamma, kortgyita veriden vara storsinthet, är törhända ofts endast brist på en skjorta.) Adam jod der, med all värmen på ryggen, och All sin filosofi i ögonen: Han såg sig omkrj8 i rummet, hvars inredning i allt gick utg den utsöktaste komfort, och han tänkte på sitt eget hem i Seven Dials. Slagen af kortrasten föreföll ban sig ett ögonblick i st själs ödmjukhet såsom en varelse af ett ayrat slag än den som bebodde det rum hvgi han stod. Så är dets, tänkte Adam, sänkandf sina melankoliska blickar mot den Präktigs Bolfmattan — så är det, den ena mMennialeN går hela sitt lif igenom på rosor i broderge tofflor, medan den andra — ja den andra, kanske bättre än ban, Adam kunde Icke udertrycka jemförelsen, får trampa sandigafäder från vaggan till grafven. Den ena är dömd att smeka sina blickar med ljufva målnisgar, — (hr Butler hade på Väggarne några födusande genrestycken), — medan den andrs Måste blekna vid åsynen af en mjölk. räkni(8:? Dessa betraktelser voro Oovärdiga eh fP30f; men besinna, Adam hade icke fått någo frukost: de voro visserligen under en