Aftonbladet – 31 mars 1853, sida 3

påminner oss om ängarne och åkrarne kring vår faders hydda, med hvilken rörelse vi tala ttade och dock så. kära foster rja I hvilka känslor af deltagande vi glädjas ät dess lära och sörja öfver dess olycka. Det är i sådana stunder, som hvarken! guld eller obegränsad frihet förmär nedtysta hjertats språk. och då först begriper man rätt, huru lycklig den är, :som hans: land. ej. förskjutitv, som omsluten af anhöriga och vänner får värmas af hemmets: sol, svalkas af dess vindar, der lefva och der:dö, — och huru : mycket der förlorat, somgår att i okända länder söke lyckan, bedrägligt gömd i en jord, som kanske endast. väntar ett snart få omsluta der ensligt borttvinande fremlingens ben. Jag tillbragte förmiddagarne under min bärvaro med att, åtföljd och vägledd af den hurtige Carl Arnberg, genomströfva hills and ravine, fylla mina portörer med blommoöo; och springa i kapp med de--snabbfotade hararne och ekorrarne; återvände hem till mid I dagen nere i dalen, der fru Arnberg duka: ss lupp sina läckra: anrättningar, som smakade I dubbelt angenämt serverade afett sådan: värdfolk, och: giek derefter ut till guldgräfdd varne eller deså kallade minarne, vid hvil kas arbeten jåg fastade all min uppmärksamhet. Jag vaskade till och med litet sjalf, ehuru ej: så att jag förtjenade någon hederlig dagspenning. Dock gladdes åtminstone mins ögon af guld i pannan. De-underrättelser jag i det följande går att meddela, kan du således anse fullt tillförlitli1 ga, äfven om der skulle förekomma uppgifter, som du kurde tro öfverdrifna; der jag ej I sett med egna ögon hvad jag omtalar, har jag det dock af gagesmän, om hvilkas trovärdighet jag är fullt viss. Det bör jag äfven .d tillögga, att som ingen enda af mina här föru: uppräknade landgmän hvarken skurit guld med täljknifvar, som man säger, eller egentliger jatt tala mötts af alltför. nedslående motgånpl gar, utan i allmänhet voro vid godt: hopp, i Idet:de-beredde sig att bearbeta dennaflod, rol vid hvars stränder de nu hade uppslagit sins ar I tält, så är Kalifornien och dess guldregion här av hvarken sedt genom. förtjusningeas prisma, enlsom red de rosenrödaste färger målar all rid I hoppfullt. och -gladt, eller genom missbelåtenik: hetens och förtviflans synglas, som gerna inom: sveper allt i mörker och natt. a rr Eski kirednstnnnd indel på Sverige. ds Allm. Tidning.) (Forts: från 34 71.) riga uppgifter, meddeia en tablå öfver de förnämsta arjer de sistförflutna 5 ären samt är 1844, då handelsför44: 1847: — 1848: 1849: 1850: 1851: I 372, —11,992. — 10,343. 12,686. 11,011. 11,790. elöka 687. — 11136. 488. 619. 368! 158. 219. 8,040: — 3,8l1. 1,254. 150: — 6,543. 15,830.19,275. 6,662. 16,862. 499. 20. 75. 805. 759. 124. 481; — 12,190. — 11,620. 8,294. —11,985. 9,116. 710, 1.541. — 4,247. — 1,334. — 4,007. 715. 219; 5,738. 2209. 4,026. 4,038. 4,671. 183: 636. 1,363. 1,367. 1,441. 1,362. 508: 5,133: 3,037. 6,0i1: 11,053. 19,159. 14; 1,552. 26. 45. 327. 2,850. (53: 45,823. 26,519. 2,520. — 26,508. 15,714. 118: 299. 21. — —— 260. 555. — 11,409, 2,451. 3,289.. — 3,409, 4,121. 344. — 19,487. 26,150. 23,823. 13,270. 14,514. 17. 626: 325: 108: 745. 1;897. Rägmjöl, hvaraf är 1850 endast 671 Lisp. infördes från A4:i 1847: 1848: 1849: 1850: 1851: I 168. — 10,792. 12,637. 17,237. 16,619. 11,996, 581. 262. 308. 592. 170. 234, 415. 37,363. 25,484, 27,962. 25,517. 35,128. 503. — 4,803. — 8,028. 8,185. 7120. 9,222. 10. 51. 109. 21. 26. 15.: )12.! — 1,885. 984. — 1,227. — 1,334. — 1,232. 176. — 2,726. 2,183. 2,401. 2,587. 2810. 04. — 1,033. 8el. 856. 756. — 1,082. 69. 701. 717. 513. — 1,003. 1,080. 96.) 537. 734. 482. 598. 645. )69.! 634,159. 430,177. 750,047.399,754. 145,720. 325. 4,050. . 700. — 1,710. 100. 695. . Alun, 10,682 kannor Dricka, Porter och Ölj 1280 ti Ez Konceptoch 6,532 Skrifpapper, samt 13,000 sk4l ten vunnits, gifva oss mänga omständigheter anledning att antaga: Trädvaruhandeln och fraktbandeln stå i det när-1: maste samband. Ju mera utvidgad den fösra blir, ju omsorgsfullare den bedrifves och ju ordentligare vara den har att erbjuda, desto större framsteg skall d äfven. frakthandeln göra, desto större förtroende skola NÅ lade Finska fartygen vinna. Detta förtroende bör äfven stegras genom de bildningsanstalter för sjömän, samt dermed förenade stegrade: fordringar på kundö skaper och skicklighet, som: af styrelsen för ej längekedan blifvit inrättade och stipulerade. din Vi hafva förut i en uppsatts: om skeppsbyggeriet i Så Finland fästat uppmärksamheten på att Finland kan Påloeh bör bygga samt: utrusta handelsfartyg till lika: billigt. och billigare pris, än hvilken annan nationsorå helst. Hufvudmaterialierna fås i ymnighet ochtill billigt pris, på skicklige eller ätminstone 7 läraktige timmermän är :göd -tillgäng, ochvarbetslö82 I nerna kan man ej heller kalla dryga; hampa och segelduk kunna af oss måhända erhällas till billigare TIpris än i mänget annat land; Finlands kuststräckor och vidlyftiga skärgärdar uppfostra sjömansämnen i ; öfverflöd; och hvad slutligen kostnaderna för aflöning 8f löch proviantering beträffar, så taga vi för gifvet att t ätt de icke äro större, utan i de flesta fall mindre PT län hos andra nätioher hvilka idka sjöfart. Hvilket mäktigt inflytande på en saks framgång Mi dess: bedrifvande med insigtör, plafimessighet; sparyo ) samhet. och verfarenhet: utöfrar, wisar 088: bäst dep -z Norrska handelsflottans stora öfverlägsenhet öfver den Svenska. Norges sjöfolk, heter det i ett svenskt igt blad, är i allmänhet. bättre lönadt än det Svenska, a lefnadskostnaden. är :äfventedes -högre och fartygen 4 stå dervarande rederier gemenligen (dyrare, och lika:. S I kafullt har denna handelsflotta utträngt den Svenska i farten med dess mest skrymmande produkter eller trädvarornaä, skördat vinst, der Svenskarna icke kunnat: finnar dens och: lemnat goda: föredömen, dem de ed Snnu icke kunnat förmä sig att följa. ) s: dr, ; Lätom -oss hemta lärdomar ifrän dessa och:dylika förbållanden; vi kunna derpå ingenting annat än les vinna. d rie SN i Fv i hal 1 RNA VAR amok RBATTAGA fr NN