Aftonbladet – 31 mars 1853, sida 2

ynas hufvudsakligen hafva afsett bildande af nya örelsemedel, hvilka endest i ringa män kommit det geunliga affirslifvet tillgodo. Om det än icke skulle unua ifrågasättas, att rörelsemedler icke vasendtligen lifvit ökade genom. desse: bankers vörksamhet, så isår det sig dock uppenbart; att deras inflytgtde säom medlare mellan kapitalet och näringsidkaren vait i det närmaste inskränkt till de tillgångar, som id stiftelsen dem tillfallit, och att de icke kunnat ör rörelsen tillgodogöra andra befintliga tillgängar ller uppkomna besparingar. Icke eller hafva de lycats tilivågabringa en inrikes vexelrörelss, hvarigenom cke allenast bebefvet af penningar i betydlig män nskränkes, utan ock den enskilda företagsamheten ä en gäng understödjes och på naturligt sätt beränsas. Lika litet hafva de i allmänhet förmätt frambrings lägon större ordniag eller beqvämlighet vid liqvider. Följden häraf har bland annat blifvit, att under let att sammanlagdt stora summor alltjemnt ligga fruktbärande i enskildas kassor och på väg från en lats till en annan, sakna affärsmannen och näringsdkaren ofta tillfälle att inom landet erhålla behöflig: örelsekapital och tvingas att genom kostsamma och esvärliga utländska krediter bereda sig sädant. Andra änders exempel visar deremot att väl ordnade banker cke allenast verka serdeles fördelaktigt på handelns och väringarnes förkofran, utan ock derjemte utöfva ett näbtigt inflytande i moraliskt hänseende genom den lit, ordning och sparsamhet som de alltid äro säkra utt framkalla. Öfvertygade att en Bankinrättning i värt Land måte medföra samma lyckliga följder, hvilka mäste ramträda i ännu högre grad i den mån Bankens verksamhet kan omfatta. flera orter, och att den så unda mera äd nägonting annat är egnad att undan rödja de olägenheter, bvaraf rörelsen nu besväras, samt följaktligen kommer att blifva af stor allmän nytta, hafva vi med sann tillfredsställelse erfarit ant stt förslag. till. inrättande af en dylik Bank blifvit BdersKongliga Majestäts Nådiga pröfaing underställt. Underkastad de garantier och de controller som Eders Kongl. Majestät i näder finneriåmpliga att bestämma för allmänhetens betryggande, skall denna Handel:bank afbjelpa ett allmönt behof, hvarföre vi ock viga I underdänighet anhälla, att Eders Kongl. Måjestät väcktes i Nader läta inrättningen komma till fullbordan. Med djupaste undersätlig vördnad, trohet och nit framhärda Stormäktigste Allernädigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts ) Underdänigste -och-tropligtigste undersäter. Götheborg, Mars 1853. J. G. Grönvallet komp. C. Fr. Wern et komp: B.E. Dahlgren: J. Barclay. J. W. Wilson. Gust. Melin. Joh. Fr. Pettersson. C.E. Billqvist. Francke etBraune. Fredrik Hammaren. Hicken Seaton et Hichens. H.C. Koch-et komp. Victor Kjellberg et komp. : E: G. Andersson. R. Thulin: Tho:s Kennedy... Carl Johan Dymling. Gust. Bergendabl. et komp. -Aifred Ewers. F. et H. Frisell. ;.Brodelius.et Äkermans. T. Dabl gren. J. P. Qvensel.: Björck et. Engström... C, D. Lundström. -E. Boye. M..C. Kobbs Söner. P. Butenschön. ;:Blidberg: et. Stridsberg. Aron Kjellberg. G. H. Hegardt et komp: Mattsson. et -Braune.: A: J: von Holten. Carl Kruse... J. CO. Bressander. Charles G. Lindbergs C. L: Nordström et komp. 0O. Bronander et Son. Sverige och Svenskarne. Iakttagelser och anteckningar af en Engelsman. ) IV. I dessa allting troende forntidsdagar, dö elfdrottnigen ännu höll sina baler på den månbelysta grästorfvan -ech hennes -. lustigahofskara ännu icke :öfvergifvit vär alltför: prosaiska verld för att uppsöka någon mera poetisk planet, — i denna sötebrödstid säga oss barnkammarens renläriga traditioner — och ve den kättare som vågar disputera mot dem — att dessa välvilliga utdelare af perlor, guld och gekönhet, hvilka synas hafva tagit ett så utomordentligt intresse i vårt -slägtes välfärd. likväl hade en oöfvervinnerlig lust -att drifva gyckel med desssvaghet och brukade pröfva föremålen för sin gunst, genom. att till.en början uppenbara sig under skepnaden af en gammal vanskaplig hexa, hvilken de sedan utbytte mot gestalter af all den skönhet och behag som finnas i elfvornas rike. Således uppenbarar sig Stockholm med sträfva drag och rynkad panna för neofyten, då han först. söker tillträde till dess dolda mysterier. Vid äsynen af denna dystra gestalt har visst mången hoppfull resande känt sin eld afkylas och längtat att vända om igen. Men mod! Iy den som gär tappert på skall se denna gestalt mildras och panuan klarna, ända till en hastig vändning — och se! hexan är försvunnen, och der står Stockholm, elfdrottningen, med spiran sträckt öfver sin silfversjö. Alla -religionslärare hafva betecknat vägen ill paradiset såsom en trång och stenig väg. Det säges att för några år tillbaka dagböcKerna på stora gästgifvarevägen mellan Stockholm och Norge innehålla tvenne från Stockholm till Christiania resande eogelsmäns namnteckning och, i afseende på resans! direktion, uppgifterna från Himmelriket till Helvetets. Om hälften af. denna mina landsmäns anteckning är sann — tyatt det hela skulle vara det vill jag ingalunda antaga — och att Stock: bolm verkligen är ett jordiskt paradis, kar det visserligen så vida försvara legitimiteter af sina anspråk att det eger en infart tillräckligt vild och stenig för att tillfredsställa der mest ortodoxa himlatopografs fordringar. Och likväl, hvem söm passerat hela panoramat skulle väl vilja hafva börttagen en ends af dessa underliga fantastiska klippor, hvilka. dystra och hotande som de först visa sig, så snart antaga: en vänlig min -och kasta sins groteska smålöjen åt honom; som en gång framträngt till det Eden de vakta, och nv blickar tillbaka på deras växande skuggor. Alla antaga: vi axiomet, att skönheten är verkningen af kontraster; vår andliga natw känner ingen annan mättstock hvarmed .vi kunna : mäta det: sublima... Ungdomens fina, rundade kinder och glänsande ögon äro sköna endast i den mån vi jemföra dem nmedrålderdomens härjade ansigte och sammansjunkna drag. Solen är strålande och praktfull för oss, emedan vi sett den mörka och dystra ) Se A.B; N:is 35, 45 och 63. TESEN ANTTPA TS N atblottade belägenhet en menniska kan komma i; och ändock kom Adamy lik proberadt suld, mycket ren och glänsande utur elden.