Aftonbladet – 29 mars 1853, sida 1

skydd. — Det kan vara godt och väl, sade den groflemmade mannen med det flottiga ansigtet, som Galuchon utmärkt med namnet Petter pumpen, och höjde på axlarna; vi skola således tala fint språk med dina skyddlingar; men betala de grundligt sitt inträde i vårt förbund, åtminstone? -— Gerna, hvad ni fordrar, sade Joseph och ropade med detsamma på en uppassare, samt tillsade om några buteljer godt vin. — Man har ingenting att anmärka, invände Petter, och hans ögon strålade med lifligare glans; Bretagnare bära sig åt som civiliserade menniskor; är vinet godt, beviljar jag dem min vänskap. Emellertid hade de nykomne tagit plats vid bordet, och kunde således: fritt betrakta de menniskor som de så flux kommit i beröring med. iz ; De. fleste af dem hade detta tvifvelaktiga utseende, så der midt emellan borgare och arbetare: deras ansigten voro slappa af omåttliga njutningar, deras hår i oordning, deras röster hesa och deras kläder fläckade och skrynklade. I alla dessa mäns uppsyn läste man en viss oförnöjsamhet. Deras glädje var orolig, bullrande och liknade snarare. ett sinnenas rus. De talade ej om annat än trätor, orgier; de, som hade varit med om de gröfsta uppträden, syntes stoltast;. det märktes. ögonskenligt att bland dem öfverlägsenheten räknades efter mängd af laster, : Joseph: och Paul kände sig i förstone lika öfverraskade som sårsde; men en:falsk blygsel hindrade dem att högt uttala något ogillande. Det var dessutom i allt hvad de hörde SERA 8 stt alägs moralisk smitta, som, underhje af vinets j dröj änge att förvilla deras inner dröjde ding — Ni äro ena riktiga galgtåglar, sade Paul åt Galuchons vänner, men f-n så roliga galgfåglar likvisst. Åt fanders med försigtigt folk