Article Image
3ehällning, tillhörande allmänna verk och inrättningar, samt bolag och enskilde personer . . 4,309,010: 2. 10. 3ankens guldoch silfvertillgäng, förvandlad i silfver . . . . 5,232,796: 17. 4. eller i rår bko . . s e 13,954,123: 30. 2. UTRIKES. Med den i går e. m. ankomna tyska posten och den i dag på f. m. utdelade snällposten ha vi erhållit alla de förfallna utländska bladen, med undantag af Hamburger lörlagsposten. Vi ha sålunda på en gång erhållit heia massor af blad, sålunda t. ex. icke mindre än 10 nummer af de särskilda franska tidningarne, 8 af hamburgerbladen o. s. v. Bland de nyheter, som alla dessa blad bringa-oss,; äro dock nästan inga af särdeles framstående vigt. Underrättelserna från Paris och Briissel gå tillsoch med den 17, från Hamburg och Berlin den 18 och från Köpenhamn den 22 dennes. Från Florenz erfar man att makarne Madiai blifvit inskeppade tiil Marseille. Engelsmännens stridigheter med birmanerna synas nu komma att i godo biläggas. På danska riksdagen bar arfföljdstrågan ännu icke blifvit afgjord. DANMARE. Den 19 Mars fortsattes i den förenade riksdagen förhandlingarne i arfföljdsfrågan. Premierministern sökte att bemöta de invändningar som Clausen, Madvig och Kierkegaard gjort mot regeringens förslag. Lindberg uttalade sig derefter bestämdt emot Kongelovens upphäfvande före prins Christians tronbestizelse och H. P. Hansen uppmanade i bevekäga ordalag ministeren att gå riksdagen till mötes. Derefter fick J. E. Larsen ordet och bevisade på ett slående sätt att man alls icke bade tänkt på Kongelovens upphbäfvande då man afslöt traktaterna och åvägabragte afsägelserna. Sponneck sökte försvaga mirycket af detta föredrag genom att anmäla att han vore fader till det olyckliga tillägget i det kongl. budskapet, hvilket han visade genom trenne utdrag ur statsrådsprotokollet. Efter honom frammumlade en af Bondevännernas nyvalda, skolläraren Hansen, osammanhängande och under allmänt löje sin oförgripliga mening, att budskapet borde tagas sådant det var. : Derefter bekämpade Schack utförligt och med skarp logik premierministerns argumenter, den europeiska nödvändigheten och den fruktade ministerkrisen. Rotwitt talade för det kongliga budskapet. Följande dagen öppoades äter diskussionen af premierministern, som nu förklarade, att om också icke Kongelovens upphäfvande grundade sig på traktaterna, så stred det dock icke emot dessa, och det komme sålunda blott an på hvad som vore nyttigt. Derefter genomgick Monrad i ett klart föredrag först ministerens helstatspolitik och derefter dess förhållande till arfföljdsfrågan; men han kom slutligen till det resultatet, att nödigt afseende på Ryssland nu gjorde det omöjligt att få budskapet förändradt; likväl rådde han ministeren enträget att gå in på det förbehåll, som var uppstälidt af de 7 bland kommitteens ledamöter. Derefter talade Valentin mot och Binzer för budskapet och sedan justitieministern gjort en anmärkning, motiverade Grundtvig ytterligare: sin formella protest, hvartill han fogade en ny reel, hemtad från grundlagens 15. Derefter vände Schiern en fråga till premierministern, om det funnes någon annan afsägelse från sidolinierna än den augustenborgska, hvartill denne svarade nej. Madvig upprepade Monrads uppmaning till regeringen. Förhandlingarne skulle följande dag fortsättas. Den 19 hölls i Köpenhamn en fest för de 4 fyenska bönderna och riksdagsmännen Höier, Millipg, J. Jensen och C. Larsen, som under valrörelsen uppträdde mot Baltzar Christensen och ledsagade honom öfverallt på hans runds resa å Fyen. Festen bivistades af 200 personer och tal höllos af prof. Hammerich och Steen, Gleerup, Pioug, Schack m. fl. Nordiska Litteratursamfundet har på sitt årsmöte återvalt bibliotekarien Thorsen och prof. Westergaard till ledamöter af samfundsrådet; dess öfriga medlemmar äro lektor Gislason, prof... Krieger och justitierådet Stephensen,

26 mars 1853, sida 2

Thumbnail