Aftonbladet – 23 mars 1853, sida 3

hvilka pröfningar jag måst genomgå för att r komma till heders i verlden? ; 21 Sedan min ull var afklippt och den hade jumdergått en första vaskning för att frigöra 7: den från det oljaktiga ämne som-omgaf mig, så kommo vetenskapsmän, köpmän, industrirlidkare för att bese mig och rådslå om mina legenskaper. Jag erfor då att hvarje ulltapp uppskattas efter sin finhet, sin mjukhet, sin längd, sin sträckbarhet och sin lenhet, egenAlskaper som jag, Gudi lof! i högsta grad beAlsatt, och som jag ärft af mina förfäder, Hela Al mitt lif låg nu i min ull: också, då en slagMtare afskar min strupe och styckade ut mig i sin bod till borgrarne i den angränsande staden, så gaf jag föga om denna olycka. Hvad gjorde det mig att jag dog såsom fär, dåjag lefde såsom ull, och snart skulle återupplefva såsom kläde! Men låtom oss ej gå händelserna i förvägs., tillade med vigtig min den broderade fracken och qväfde en suck. Det torde vara er bekant att ullen indelas i trenne klasser: vanlig, mellansort och merinos. Jag tillhörde, genom min börd, den ädlaste af dessa klasser; men olyckligtvis räknade min mor icke nog många anor, hvarföre jag hänfördes till mellansorten. Det var för nig en smärtsam förödmjukelse. Man sände mig till Paris; der fördes Jag från magasin till magasin, undersöktes af köpmän, kringbars och visades af mäklare. Slutligen köptes jag af en af de förnämsta fabrikanterna i Sedan och underkastades de smärtsammaste. operationer. Jag nedlades först i en stor panna som upphettades ända till 40 grad. Reaumur, behandlades med pottaska,:; och verkstäldes på detta sätt min rening från fettämnena med tillbjelp af en mängd vetenskapliga preparationer, som jag skulle uppräkna om ni icke. syntes hysa en verklig fasa för lärda förklaringar. Sålunda renad, blef jag kardad. Numera karda edra industriidkare på machin; men på min tid verkställdes kardningen för hand. Denna operation har för ändamål att sammanblanda: ulltågorna för att göra dem lättare att filta och :valka. Man skred derefter till kamningen, ett svårt arbete, som verkställes i starkt upphettade : verkstäder för att föröka ullhårens mjukhet och smidighet. x— Min kära frack, yttrade jag, afbrytande Thonom i förtrolig ton, låt oss hoppa öfver allt det derl Detta afbrott framkallade ett leende Hos mousselinsklädningen och sidenhatten. i Min herres, svarade den broderade fracken med illa dold bitterhet, ni blir aldrig annat än en okunnig. smädeskrifvare.. Ni tror kanske ni att klädet i edra plagg skjuter uppl som svampar! Vet, min herre, att det, för att tillverka en aln kläde, har fordrats mer geni, mer ansträngningar, mer kunskap än man, så länge verlden stått, användt för att styra stater och eröfra konungariken! Jag har bhittills talat endast om vaskning, rening, kardning och kamning, och ni är redan otålig! Men betänk då att ni ännu ickel kommit till spinningen; denna märkvärdigas operation, i hvilken Frankrike för närvarande nätt en ohestridd öfverlägsenhet, och hvilken representerar hela seklers hopade sträfvanden!4 Vet ni att machinernas fulländning för när-!, varande är sådan att ullen spinnes lika finjt s J t tå 2 ? A n B som bomullen, och att jag, som nu talar till er, blifvit spunnen till sådan finlek att det gick hundrafemtitusen fot af mitt garn på ett 1 skålpund? Gå till edra stora industriidkares ; verkstäder, till huset Griolet,: till huset Pa-lq turle, och ni skall finna ull spunnen till så-l!s dan finhet att der går 240 och ända till 270,000 14 fot garn på skålpundet. De engelska ochin sachsiska . spinnarne, så skickliga de än äro. komma dock icke. derhän. Hvad har väll, också följden blifvit? Jo att Frankrike, som 1789 egde tio och en half millioner får, som gåfvo omkring två skålpund vaskad ullihvar klippning, för närvarande räknar 40 millioner af olika slag, som lemna en produkt som i tillverkad vara har ett värde af omkring 650 millioner francs. Och ni tror att detta icke är något! Och ni såg surt på mig för det jag vägade tillåta mig, att höja på axlarna då jag Hörde den här gamla koketten, min granne, tala om sina förtjenster! ;— Hr prefekt! yttrade fru Talliens klädning med makalös värdighet. Denna enkla påminnelse var nog för att erinra: den broderade : fracken att han var fransk kavaljer, och, bugande sig med gam maldagsgalanteri, kysste han vördnadsfullt gin grannes ärm. Min herre; återtog -han med en sorgsenhet som förde mig, jag ser rätt väl att jag icke förmår behaga er, och derföre vill jag gå rakt till målet. Efter en kedja af oräkneliga operationer som . fordrade medverkan af tusendes förstånd och armar, kapitalernas och kreditens verksamhet, vetenskapens: alla ansträngningar, efter färgning, välkning, öfverskärning, appretering o. sg. v. blef jag kläde, pa det skönaste kläde Frankrike dittills framragt.. så 4 Hr de N.,., som af.H. M.ckejsaren soeh konungen blifvit utnämnd till prefekt. i-departementet Alpes-Maritimes gjorde mig den äran att köpa mig. Jag broderades med silfver i alla sömmar, och första gången jag infann mig vid hofvet, så var det för att aflägga trohetsed. Jag svor med entusiasm. Döm om min glädje, jag hade blifvit prefekt! Jag afreste till N:ce, hufvudorten i mitt departement, och snart fick jag der mottaga fru prefektskan, beledsagad af en af sina kusiner, en ung och lysande sqvadronschef vid gardet. der, gäfvo. vi fester. och lysande baler, vid vilka kusinen var generalanordnare. Min tamfader, den afrikanska baggen, borde känt ig stolt öfver mig! Restaurationen kom; en pär af Frankrike, om hyste ett lifligt intresse för min hustru och mig, skaffade mig ett annat departement. Jag slapp med att ändra mina broderier, om-l.s yta mina knappar. Jag svor trohet åt den höge nonarken, Ludvig X VIL den efterlängtade; nin hustrus kusin ble utnämnd till kommendeanda menaral I mitt danartam ant. nah er af ln.