Aftonbladet – 21 mars 1853, sida 2

parasitisk insekt, som bor i hjertat afen planta och som uppäter ända till väggarne på sin boning; han kryper på alla lagens utgreningar, som masken på bladets ådror, och hans hungriga tryne hemtar der all den föda som står att få. Uppstiga ur sängen före morgonrodnaden, uttrötta sig genom att löpa ikring, ådraga sig heshet genom att diskutera eller disputera, och då aftonen kommer vederqvicka sig vid pulpeten, sådan är den oafbrutna dagordning som himlen beviljar dem. Pocock, fastän tyngd af en fetma svår att kringskaffa på hans korta ben, var af en outtröttlig verksamhet. Han drog ut fastande i daggryningen, och om aftonen, då Lavinia serverade honom hans få, var han ofta så upptagen med skrifning, att det fick kallna på hans bord, utan att han tänkte derpå mera än på Ossians sånger. Det var en af dessa frivilliga galerslafvar, som gå med kedjan kring foten, man vet icke hvarthän, en af girighetens stackars narrar, som alltid arbeta utan att vederqvicka sig och offra sitt lif för skatter, som de med det förlora. Hvad kunde Williams djupa kärlek betyda för: en man af detta slag? Det afsked som var beslutadt lät icke länge vänta på sig. Advokaten skref att han skulle könt sig smickrad af en förbindelse mellan familjerna Pocock och Stoke-dAbernon, men att han icke kunde samtycka till en sådan, då han icke hade under ögonen bevisen. på en förmögenhet som kunde fullt trygga honom för hans dotters framtid; ty fastän han sjelf arbetat länge och akthingsvördt, var han långt ifrån att ega den förmögenhet, som hans medbröders afandsjuka tillskref honom. —— . — Isexporten från norden till södra Europa synes i är ej blifva at någon fördel, enär man på de esta orter haft sä stark köld att man på stället konåat förse sig med sina behof. Emellertid ankom nyligen ett fartyg från Nörge till Havre med en islast, som döck ej ansägs kunna med någon fördel reali1eras