dumhufvud, en stöfvel, en åsnar. — Barne nickade med: stort moraliskt mod sin öfverty gelse om epitetets sanning. — Menp, utropad Styles för tjugonde gången och steg upp vi det rundade talet, jag tänker icke längre bl det:— jag skall .... ; ; Vi hafva ej det minsta tvifvelsmål att et det skönaste exordium i detta ögonblick ble afbrutet — nedskälldt så att säga af en liter gnällande vindthynda, som olyckligt för tala ren låg med utsträckta framtassar under Style: stol; just som talaren i extäs ryckte sin sto från bordet föll hans . hela tyngd plötsligt pi Kittys venstra tass; och hon gnällde och tjö med en i sanning qvinlig ihärdighet. Henne nöd och elände var ej förloradt för en-med: syster; ty Madge, en stor pudelhynda, sprang upp-från motsatta hörnet och nästan högg sin: tänder i den sårades hals. Kitty gnällde i er ännu gällare diskant; Madge brummaåde hämnå i en fruktansvärd: bas, under det Styles och arney, som förgäfves försökte att skilja de stridande, för ett ögonblick stodo och gapade hvarandra i ansigtet — allt under de tvenne qvinliga rösternas fortljudande konsert. Har ni någonsin hört en så rasande ilska?x frågade Styles med en hopplös blick, i det han pekade på den ursinnniga Madge. Denna appell var för mycket för Barneys känsla, hvilken, under inflytelsen af ett ännu mera genomträngande klagorop från Kitty, utropade: Den förb— Nokes! och måttade ett kraftlöst slag åt det nykristnade kreaturet. Styles log välvilligt öfver eden. . Barney, rörd af Kittys lidande, drog fram de stridande partierna under bordet; Styles fick tag i Kitty, medan Barney med äkta tuppfäktningsvishet fattade med tänderna i pudelns svans. I detta högst pittoreska och för Madge smärtsamma ögonblick stack pigan in hufvudet genom dörren ..Herr Nokes s. Med .ryslig bäftighet spärrade Barney-upp munnen, , pudeln släppte sitt tag och rusade skrikande ur rummet, tätt förbi den inträdande