Aftonbladet – 17 mars 1853, sida 1

frågande uppsyn. Spel, sir, är det ej ett slags mord?, — Styles. nickade. — Qvinnor och barn mördas. dermed. Är :det ej ett slags mordbrand? Solida; hus förstöras af detl,— Styles nickade två gånger. — Är det ej det värsta röfveri? Ty de oskyldigaste, de mest arbetsamma, de mest hederliga kompanioner bringas till tiggarstafven af det.s — Styles svarade på frågan med en: lång rad. af nickningar. -Och nu, gir, med er tillåtelse, sir, måste jag säga, söga det rent ut — och här tömde Barney sitt glas, liksom för att styrka sig till den förestående bekännelsen. — att jag ville ge fem guinder om vi haft herr Nokes med ogs i kyrkan i dag. Hvad menar ni,Barney ?, frågade. Styles med blick och ton hvarmed folk vanligen tills lala ett spöke — hvad menar ni? Hvad Jag menar, sir —: och Barney sköt sin: stol förtroligt intill sin-husbondes — jag menar, sir, och jag måste säga det — jag kan icke hjelpa det, sir — men jag tycker inte om whistklubbar., Och ett emfatiskt slag på bordet kom glasen att hoppa vid talarens krigsförklaring mot whistklubbarne. ) Det gör inte jag heller,, svarade Styles, och med detta svar bevisade han sitt mästers skap i en ganska svår konst, nemligen den tt säga ganska mycket i ganska:få ord. Aningen nu vinet var mer än vanligt hetsigt, eller Barneys hänvgifvenhet i hast omstämt hans orincipal, säkert är att. Styles i ögonblicket lef en helt annan: varelse. Han som vanlisen var tystlåten och: timid, blef nu högljudd och frispråkig, och utfor i bastanta ordalsg not Nokes,förmätenhet och oförsigtighet, och örebrådde sig sin fega eftergifvenhet för den Itsväfvande kompanjonen. t Jag har varit länge nog en narr, Barneyn, nföll den blygsamme Styles: en insinuation kom hans icke mindre anspråkslöse motstånlare icke dristade sig att motsäga: Ja, ja, ag har alltför lång tid släppt tömmarnesur ränderna och varit. en. nolla i firman, — Barey skrubbade på axlarne och smålog sitt biall. — En nolla, sämre än en nolla, — ett