bruk, bergshandtering, bokskapsskötsel och manufakturer äro lifliga och företrädesvis sysselsätta armar och sinnem, först då skall landet uppblomstra, folket lyckliggöras, och staten stå stark och väldig. Det är dit de välsinnade sträfva, :och derföre vilja de leda emigrationen i sina naturliga banor. Det var egentligen först med år 1840 fria emigranter började att från England hitströmma. Afkastningen af de länderier, som i Nya Holland såldes af staten, qvarstannade till hälften i landet tiil koloniernas behof, den andra bälften gick till moderlandet, som derför utsände emigranter på sin bekostnad. Numera bibehåller kolonien sina inkomster oafkortade. När nu den ofvannämnde krisen! inträffade, när öfver allt arbetarne öfvergåfvo. sina förbindelser och begåfvo sig till de i deras tanke mera vinstgifvande guldfälten, afgick till London en deputation, som -på det enträgnaste lade styrelsen på hjertat att lätta deras nöd, genom att sända dem folk. Antalet af sålunda af styrelsen utsände har år 1850 varit 2458, 1851—89354 och 1852 till Juni månads början 11,945. Detta är emellertid till hela Australien och innefattar blott de på regeringens bekostnad utskickade; men vill man se huru många andra som begifva sig hit, så finnes detta deraf att ensamt ill N. S. Wales anlände 1851 7890 emigran-! ter. Men med hvarje dag kännes behofvet af arbetare ännu mera tryckande. Nya Södraj Wales har derföre till. England öfversändt en! summa af 273,000 (4,914,000 rdr sv.) till. bestridande af inflyttningskostnaderna, hvilka,:! fter den numera uppdrifna skeppshyran,! beräknas till 18 personen. Regeringen bereder sig ock -på det kraftigaste att gå denna begäran till mötes och har dessutom! lofvat att hitsända 400 soldater och stationera Nn örlogsman i Port Philip, att derstädes uppätthålla ordningen. ; Men det är ej blott England, som så skynJar att sända tusental af sin öfverbefolkning! utt i Australien finna hem, rikedomar och ycka. Från jordens skilda länder styrer re