Aftonbladet – 14 mars 1853, sida 2

tillåta fria guldarbetare med vilkor af en afgift efter vissa procent på det funna guldet, nog hög att förekomma de ovisa och brådstörtade spekulationerna på guldjordens rikhaltighet, som nu ruinera så många, utan at rikta någon, Ett annat förslag, att styrelsen genom fångar skulle för egen räkning bearbeta guldminorna, mötes naturligtvis af flera skäl med mycket motstånd. Men izallmänhet anses det såsom säkert, att innan kort betydliga restriktioner komma att läggas på gräfvandet, : Då jag äfven bör meddela nägra uppgifte angående rikhaltigheten af guldgrufvorna, såvidt detta för närvarande är bekant, torde jag dock böra inskränka mig till blott några tå exempel. I allmänhet gäller, att guldvinsten än är rik och ymnigt gifvande, än fattig och uteinande. Vid Major Creek ficks vid en dags digging, 3—4 uns per man, och derifrån är omdömet, att nom rikedomarne ej äro outtömliga, gå äro de dock säkert oberäkneligan. Vid Bingara funnos klumpar af5—6, uns vigt, ja ända till 14 uns, och man hade ingenstädes förut gett en sådan guldrikdom som der. Vid Tuton och Opbir upptogos otroliga guldmagsor. Vid Hanging Rock uttogos under en enda månad 210 tillståndsbevis. Men ännu rikare äro de södra guidtrakterna, och för närvarande är det till Victoria största folkströmmen ohejdad drager, der 8ösande och finnande den ädla metallen. Den 17 April medförde guldeskorten från Melbourne 12,873 ung, från Ballant samma g 925 uns. Den 3 September anlände från itskilliga gold-diggings i Nya Södra Wales 1614 ns samt 411 f, den 8 Oktober 54,596 ung, n 21 Oktober 4.079 uns och den 30 Okt. 3301 nos. Man beräknar gutdets värde efter 3 7 eh. unset. Dessa uppgifter öro, såsom vet synes, tagna