Aftonbladet – 10 mars 1853, sida 2

nade de få dagarne så godt jag kunde att af alla de personer, med hvilka jag kom i beöring, förskafta mig så fullständiga upplysningar det var möjligt, och man försedde mig beredvilligt med en mängd tryckta handlingar och pamfletter vidrörande koloniens angelägenheter. På grund af dessa, med tillbjelp af hela serier af de i Sidney utgifna tidninfu för de sista månaderna, en fullständig öljd af guvernementets offentliggjorda handlingar angående koloniens statistik, de. geologiska berättelserna från de utskickade vetenskapsmännen, berättelserna från guldtrakterna, kungörelser för emigranter m. m. är jag någorlunda satt i tillfälle att meddela åtskilliga notiser, som jag tror af intresse och, som jag är öfvertygad, äro sanningsenliga. Nya Holland är hemma i allmänhet ganska litet kändt, men förtjenar högeligen att blifva det. Tiden är sannerligen inne att äfven vi rikta våra blickar och tankar till Australien, eftersinnande i hvad mån det kan bringa oss några fördelar. Jag tror mig derföre inågon del kunna gagna genom att kompilera hvad jag uppfattat, lemnande åt dig att deraf göra det bruk du finner för godt. ; ; Först således en öfversigt af koloniens tillkomst och öden. Fransmän (genom Paulmin de Gomneville), engelsmän och spaniorer bestrida hvarandra äran af Australiens första upptäckande, ehuru starka skäl tala för att den egentligen tillkommer kineserna. Ar 1605 afseglade s anioren Quiros från Peru i afsigt att taga reda på det stora södra landet; efter att hafva upptäckt flera öar, kom han till Nya Hebriderna; di Australia del Espiritu Santo, som han trodde vara en del af den stora, sydliga. Kontinenten. Hans second Torreg använde två månader i det efter honom benämnda sundet mellan Nya Holland och Nya Guinea och bestyrkte det förra landets snatur. Holländarne gjorde ungeför vid samma tid upptäckter på vestra. kusten och utsträckte der småningom sina resor allt längre