Aftonbladet – 9 mars 1853, sida 1

rg, N:o 12 vid Storgatan; i H. Krooks, N:o 21 vid ar banko raden. Under 16 sk. banko införes ingen EE TARAS TTT ANTTI ETEN sluten i alla fall skola underkastss regeringens sanktion. Den brist på erfarenhet som vi ännu här i landet ega för organiserandet af dylika företag som förevarande kan väl medföra, att förändringar i de nu: uppgjorda bolagsreglorna eller tillägg till desamma lätt nog kunna blifva behöfliga, och då kan det äfven vara lämpligast att bolagsreglorna icke pi förhand deremot uppställa några särskilda svårigheter. Penningen är ju en konservativ makt, och det är derföre icke troligt att de aktieegare, som i bankbolaget föra dess talan, skola komma att göra sig skyldiga: till några onödiga eller äfventyrliga reformsträfvanden, hvilkss genomförande regeringen, om de mot all förmodan inträffa, dessutom kan förhindra. Om bolagets upplösning: innehåller 75 S, att bolaget skall, äfven före oktrojtideng slut, upplösas så snart styrelsen finner att reservfonden .och 20 procent af inbetalda aktiebei loppet gätt förlorade, och upplöses bolaget jäfven som två: tredjedelar af: aktieegarne så beslata på 2:ne näst efter hvarandra följande ordinarie bolagsstämmor,. . .Här är likväl ej utsatt, om de två tredjedelarne af sktieegarne beräknas med bhänse.ende till de vid bolagsstämman närvarande, . eller till det utsläppta aktiebeloppet eler till de 12 millionerna.. Detta stadgande är dock så vigtigt, att. det bör vara befriadt från all otydlighet. För betryggande såväl af allmänhetens rom aktieegarnes säkerhet är åliggandet för styre!sen, att upplösa bolaget så snart den finner att 20 procent af inbetalda aktiebeloppet jemte reservfonden gått förlorade ganska maktpåliggande, emedan om detsamma af styrelsen försunimas, blifva dess ledamöter skyldiga att personligt och solidariskt ansvara för all derigenom uppkommen skada. Det är väl troligt att styrelsen på grund häraf också skall akta sig för att låta förlusterna öfverskrida den stadgade proportionen, helst om styrelsen, på sätt vi förut anmärkt, ej får rättighet att sjelf när som helst infordraytterligare? inbetalningar, utöfver de första-40 procenten, från akiteegarne.Men om -styrelsen allt detta oaktadt skulle i detta fall vara mindre pålitlig, så synes oss att. aktieegarne böra hafva rättighet att vid ordinarie. bolagsstämma: utan uppskof och med enkel plurelitet . kunna besluta bolagets upplösning, derest de finna att bolagets förlust uppgått till förenämnde maximum. ; Skulle de tablåer öfver. bankens ställning, hvilka inlemnas till regeringen, utvisa att en dylik. förlust -egt rum, bör äfven regeringen hafva rättighet. alt. förordna, det bankens oktroy upphör och: att -banken skall. utredas. : några vidare detaljbestämmelser i den nya bankens bolagsreglor anse vi öfverflödigt att för närvarande fösta uppmärksamhet, utom det att vi erinra, att alla inbetalningar å de aktiebref, gom äro ställda till innehafvsren, böra å sjelfva aktiebrefven anteck-. nas, till förekommande af osäkerhet om dessa man och man emellan löpande aktiers verkliga värde, i enlighet med hvilken åsigt sista momentet i 23 af reglementet således skulle ändras. Beträffande åter de vigtigare, i dessa artiklar -endast i korthet vidrörda principfrågorna om aktieegarnes befrielse från solidariskt ansvar, den nya bankens ställning till riksbanken, tillräckligheten af bankens aktiek: pital, m. fl. mera maktpåliggande frågor, så torde vi få tillfälle att dertill återkomma. Alla de anmärkningar som vi gjort emot ifrågavarande bolagsreglor synas oss vara af den beskaffenhet, att de anmärkta förhållandena kunna rättas, och vi förmoda att bankens stiftare icke äro obenägna att medgifva alla erforderliga förbättringar och rättelser. Om detta sker och banken derefter erhåller oktroj, kunna vi, som länge framhållit behofvet af en privatbankinrättning i Stockholm, icke finna annat än att det nya bankföretagets framgång är högeligen önskvärd. Skulle åter detta bankförslag icke kunna komma till stånd, kan man med skäl. frukta, att de flera personer som derpå nedlagt mycken möda och som derföre blifvit från -somiga håll angripna med enbitterhet, hvartill man bar svårt att uppsöka exempel, skola helt och hållet draga sig tillbaka från saken, som 1å sannolikt faller för en längre tid. — Den förhoppning, som en del personer hyfer, att riksbanken genom en förändrad orgavisation skulle göra enskilda banker, åtmintone här i hufvudstaden, öfverflödiga, kunna i icke dela. Dels är riksbankens. styrelse, eroende af.den nuvarande ståndsrepresentaionen, af sådan beskaffenhet, attman derrån omöjligen kan vänta något godt; och els skötes rörelsen med privata penningar Htid bättre af privata personer än af statsistitutioner. Detta är en sanning som till ch med Rikets Ständer erkänt. Bland alla monopoler, och alla skatter finesvingenting så nedtryckande: för ett lands ———A—— i —AKLTTl vv — ——?—— ———— LV