Aftonbladet – 8 mars 1853, sida 3

I RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER, Vid rädhus-rätteos 3:dje afdelning fortsattes Igår ransaknvingen angäende den förut omnämnde, I kassören : Holms egendöm uti huset N:o 21 vid Bad :;Istugatan ä norrmalm, den 11 sistl. Januari anlagd mordbrand, hvarför handelsbetjenten Wennerberg ocI Iskomakaregesällen Westergren äro ställde under till Ital. sEfter det protokollet för förra rättegångstillfäl let blifvit justeradt, afhördes skomakaregesällerna Abra :Ihamsson, Forssberg och Ibom samt urmakaren Blom Iberg och ynglingen Carlbeck, men ingendera had Inigon upplysning af vigt att meddela, med undanta Jaf Abrahamsson, hvilken, uppå fräga af tilltalad Wennerberg, förmälte, att tilltalade Westergren, ho Ihvilken Abrahamson arbetat, vid ett tillfälle nägr I dagar före mordbrandsanläggningen hopklistrat3 elle I4 ark karduspapper, hvilka, enligt hvad Wennerber; nu först uppgaf, skola vid mordbrandsanläggningei begagnats på sä sätt, att de begge tilltalåde, för at hindra att skenet från de antände brännbara ämnen: skulle blifva synligt förr, än elden hunnit gripa om kriog sig, ställt framför de trännbara ämnena, hvilk: varit sammanförde innanför beddisken. Uppmanac att häröfver sig förklara, yttrade Westergren unde synbar förlägenbet att det vore sannt, att han, pi Wennerbergs begäran, hopklistrat pappersarken, mer att han .varit okunnig om det ändamäl, hvartill de samma skolat begagnas, ty Wennerberg hade fö Westergren endast uppgifvit, att pappersarken skull användas till skärm för ett skuggspel, hvarmert Wennerberg plägade roa sig. Denne sedneare äte förnekade, att han för Westergren nämnt ett end: ord om skuggspel, hvarmed Wennerberg alltsedar !gossären sig icke sysselsatt. Som Westergren, ehuru han icke kunde nöjaktig redogöra för sitt ätgörande med pappersarken, likväl fortfarande förnekade all vetskap om mordbrandsan läggningen; uppsköts mälet till nästa mändag, dertill äterstående vittnen skulle inkallas. I — Uti det sistlidne onsdag i denna tidning införde referat rörande ransakningen med numera på fri fot vistande spräkläraren Semmi Hirsch Levisson meddelas härmed den rättelse, i afseende ä juveleraren Cedergrens berättelse, att C. vid förhöret icke uppgaf, hvarken det han vid sammanträftandet ä Drotthinggatan med L. för denne omtalat beskaftenheten med de -skedar, L. till C. försält, eller att L. erbjöd sig att äterlösa skedarne; utan hade C. endast begärt att få tala vid L. som derpåälofvat följa C. till hans bod, sedan L. först besökt Jacobsson. Detta mäl fortsattes i dag äter vid rädhusrättens ftjerde afdelning, dä Levisson sig inställde jemte komMissonären Forsslund och kramhandlaren Carl Jacobsson, hvilken sistnämnde hördes på ed och intygade att L. någon dag, som J. ville minnas, antingen i slutet af sistlidne December: eller början at Januari uti något ärende varit uppe hos J. i huset N:o 9 vid Drottninggatan: Efter en qvarts förlopp hade L. af lägsnat sig utan att förut nämna derom, attCedergren väntade honom på gatan. a : I anseende till guldsmeden Bogrens uteblifvande öppsköts mälet till i dag 14 dagar, dertill B. skulle kallas vid vite af 3-rdr 16 sk. bko. -L: älades inställelse vid förr stådgadt äfventyr. , — Förgyllaregesällen Axel Berg var i gär uti poliskammaren tilltalad att i söndags hafva å verkstaden öfverfallit sin husbonde glasmästaären Carl Brink, satt afryckt honom nästan allt här från hufvudet. Brink visade sig nu äfven i poliskammaren alldeles flintskallig och företedde ett paket fullt med här som vid ifrägavarande tillfälle skall hafva honom afryckts. Berg erkände väl att han tilldelat Brink nägra örfilar, men bestred ätalet i öfrigt och uvppgaf att han icke varit i tjenstehbjonsförhällande till Brink, utan vistats hos honom endast för att, säsom Berg utlät sig, gifva honom goda räd, och dermed hade Berg fortfarit uti nära ett ärs tid. Berg uppgaf äfven att ban vore spegelfabrikör från Götheborg. Mälet remitterades till domstol. — Sedan till poliskommissarien Kindboms kunskap kommit att en mansperson, hvilken uppgifvit sig vara smideshandlare, boende i huset m 15 vid Qvarngatan ä Ladugärdslandet, samt heta Carl Fredrik Carlsson, till! ätskillige personer vtbjudit och. försält en fast hvit materia; hvilken Carlsson uppgifvit vara arsenik;ehuru det rätteligen varit glasgalla, hvilken på apoteken försäljes säsom botemedel för sjuka kreatur, så hade Kindbom lätit närmare efterhöra förhällandet härmed. Dä detvar anledning att Carlsson å Hötorget skulle anträffas, uppsöktes han derstädes under det han till en arbetskarl, Gustaf Linduvist, var sysselsatt att för 20 sk. bko försälja ett st. glasgalla, under uppgift till Lindqvist att det verkligen vore arsenik. Carlsson medfördes till polisvaktkontoret i Dödgräfvaregränden, då han, vid med honom anställd visitation, befanns innehafva ett större stycke -dylik glasgalla. Dä sådan ä apoteken försäljes för ett ringa pris, hyaremot Carlsson hållit den sanska dyr, och han säledes kunde anses på ett bedrägligt sätt söka tillnarra sig penningar, så blef han till förhörs undergäende till poliskammaren upp hemtad. Carlsson erkände i gär hvad sälunda emot bonom blifvit angifvet, men ansäg att deruti ej läge nägonting brottsligt, synnerligast som han påstod sig icke hafva föregifvit att det vore arsenik. Målet blef pä nägra dagar upgskjutet, för ätskilfiga vpplysningars inhemtande. Carlsson inmanades i häkte. — Det beryktade förra korrektionshjonet Maria Nilsson, gift med porslinsarbetaren Nilsson, var i gär åter från häktet upphemtad och till förhör i pöliskammaren inställd. Nilsson, som äfven kallar sig Arm, bar gjort sig känd för många tillgrepp i salubodar. För någon. tid -sedan lyckades hon rymma från häktet och under de få dagarne hon var på fri fot tillgrep hon en muft och en schal. Förre vaktmästaren vid smedjegårdshäktet Carlssons hustru, bo ende vid Rädmansgatan, hade i förvar emottagit muffen och schalen, och dä hustru Carlsson en längre tid ä förtrolig fot umgåtts med Nilsson ech gjort sig änd för att dölja tjufgods, sä blef äfven Carlsson inmanad i häkte. Vid förhöret fortfor hustru Nilsson att förneka det hön haft ringaste befattning med-det stulna och sökts göra troligt att männen tillgripit persedlarne. Hustru Carlssons begäran att komma på fri fot afslogs; och förklarade porslinsarbetareb Nilsson att han nu bestämdt föresatt sig att aldrig söka få hustrun på fri fot. — Hustru Nilsson har förut undergätt bestraftning för 3:dje resan stöld. Ransakhingen remitterades till domstol. d — Förre korrektionisten Lagergren dömdes i gär uti poliskammaren -till3 ärs och Sandahl till 2 -ärs, samt f. korrektionsbjönen Svensk och Hagström hvardera till 2 ärs allmänt arbete. — Sedan till polisens kunskap kommit att en märigd mödrar boende ä Kungskolmen uraktlätit att låta vaccinera sina barn, och kopporna derigenom i hög grad spridt sig på Kungsholmen, så hafva de försumlige varit uppkallade i poliskammaren. I gär stodo icke mindre än 6 qvinnor på en gäng inför polisens dombord och ålades vid vite af 3 rdr 16 sk. bko att nästa mändag förete bevis det deras barn blifvit vaccinerade. — Poliskammeren har i dag långt ut på eft. m. rarit sysselsatt med havdläggning af en mängd ätal ör försummelser med bortförande af snö, och kusna ri således först i morgon redogöra för de andra derefter handlagda mäl. : LANDSORTS-NYHETER. me Sundsvall den 2 Mars. En af de från häket förrymde fingarne, nemligen Wernström, är relan ertappad och äterinsatt. Wernström lsrer blifrit gripen i Stöde socken; der han varit i sällskap ned nägra vandrande gesäller, för hvilka han lärer a omtalat sin rymning, och dessa berättade detta ör nägra bönder, som lära häktat W. och fört ho