Aftonbladet – 8 mars 1853, sida 1

Ännu ett ord, fastän långt ifrån det sista, i Skatteförenklingsfrågan. Efter genomläsningen af en i Svenska Tidningen för den 25 Februari meddelad insänd artikel, med titel: Ånnu några ord om Skatieförenklingsfrågan och landshöfding Sandströmer,, drogo vi en stund i betänkande, om 1ågot lämpligare svar derå kunde afgifvas än skalIdens ord: ,Man blott bör ömka och beklaga elt utbrott af så svagt, så kraftlöst raseri. Vi ansågo oss likväl, såsom intresserade isaken, böra något närmare ransaka tankegången i denna skrift. En person, man kan naturligtvis icke veta om den är ringa eller högt uppsatt, förklarar sig salltsedan hr landshöfdingen f. d. statsrådet Sandströmers infordrade bes tänkande uti skatteförenklingsfrågan, under förliden sommar, till: regeringen inkommitn, således, märk väl, innan deti tidningarne blifvit för allmänheten bekant, mäntat, att en allvarsam granskning skulle ofentligen företagas med detta betänkliga betänkandes. -Denne insändare anhåller nu få fästa uppmärksamheten på förhållanden, som i viss mån hitintills skola blifvit jörbiseddas. Den ifrågavarande insändaren påstår nu, att kr Sandströmer egde afgifva betänkande. uti, men. alldeles: icke utöfver frågans. Insändaren synes vilja vara en ganska fin dialektiker, men finessen, använd emot vanligt svenskt bondförstånd, verkar wid detta tillfälle föga. Han anser sig nu med sitt pösitiva: Jop hafva så fullständigt utredt, att frågan icke var någon annan än: p)Vilja länens innevånare, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, förvandla åtskillige af nu befintlige persedlar i markegångstaxan till andra? TLikaledes påstår han, att frågan rörde icke persedlarnes förvandling till penningarr. Efter insändarens-logik skulle nu svenska folket, då en fråga om skatteförenkling till det framställes, icke kunnat säga: Vi vilja, att skatteförvandlingen sker till penningar, på det Vi i detta afseende måtte komma i åtnjutande af samma fördel, som sedan mera än 200 år tillfallit, de -eröfrade provinserna; vi vilja icke längre veta utaf. detta persedelsystem, som så länge prejat oss; vi vilja icke längre veta utaf denna -markegångssättning, som utgör ett narrspel. med svenska folkets sjelf beskattningsrätt. Till frågansförtydligande för dem, som hafva föga eller ingen kännedom om förhållanden, anföra vis bär en-liten skatteuträkning ;inom-Stockholms -län för-ett helt hemman, fördeldt uti 14, 34,74 och Y, hemman. Skatten för-det hela utgörande: Penningar . Sa RNA 1: 14. 6. 5 I smör s . kaj va ch 82. — 3 18 87, I fläsk . . . s5 11: 18.:8. 17. får . RS . . — 30, 8. ERE rv STR nea ny: br 0. Be 1 höns tr röv : — 16, — DB ägg ie ei sinne rr Pe — 6 — 1 I ljusgarn s . : — 16: — 60 18 hö ere . sånt 13: 16; — 5 kärfvar halm se s. seas ere 1: 2. — 21 lass tallved . eo oc cv csr. BIR Jå SOCKEL. e ee att NR a RT 1 bräde SNES RR FAT Fal 6 ökedagsverken . . . ee 2 10 118 drängdagsverken . . . . ss. 10: — — 8 tunnor 13!, kappe spanmäl .-. . 72: 11. 8. HÖÖR se vec e fe bocte-se. ottlö vet HÄNG Summa 168: 20. 10. Att denna ränteuträkning icke för de flesta fall kan afräntegifvaren åstadkommas, är klart. Han måste således, emot vedergällning, anlita en häradsskrifvare, eller på god tro utgifva hvad-som honom affordras. Hvad länets deputerades markegångssättning har att betyda, torde bäst ådagaläggas genom utdrag af Konungens befhdes i Stockholms län kungörelse JM 46 af d. 26 Nov. 1852, så lydande: sUppå förd klagan af mig jemte landskamereraren ; ock landssekreteraren i länet, har Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium, medelst utslag den 18 innevarande November, pröfvat skäligt att, i hvad rörer min samt landskamererarens. ock landssekreterarens rätt, fastställa mar. kegångsprisen för innevarande år å 1 tunna rågmjöl till 13.rdr 16 sk.s (markegångstaxan innehåller. 12 rdr 42 sk. 8 rst.), I tunna råg till. 10 rår, (markegångstaxan innehåller 9 rdr 32 sk.), 1 tunna korn till 7 rår 32 sko (marYES NN innehåller 7 rdr 24 sk.): Det synes häraf. vara åskådligt, att det är de löntagande embetsmännen sjelfva, som med tillhjelp af. kammarkollegium sätta markegångstaxan, och den: skattegifvande jordegaren må: sannerligen: erkänna sin förbindelse till.den stora massan afindelta löntagare, som icke; lika med landshöfdingeembetet i StockHolms län, anropat kongl. kammarkollegii biträde, att få den nog dyra tiden i skatteväg ytterligare. fördyrad. . Hvad småpersedelförvandlingen till. spanmål och hö m. mi; sålunda: har att betyda, synes tydligt, då detär lättare. att hos kammarkollegium begära förhöjning af markegångspriset på spanmål, på a Så 6 a smör, pe att begära et-på Ve fär, på V6 g 1 höns, på ä SA ärgärtyb kilfvar halm 20 I ikts 5 För svenska folkets urgamla frihet att yttra sig har det förekommit särdeles oväntadt, att HI — —AAA ee — A — O O— LJ anbringa lämpliga ochstil-fulla ornamenter