Aftonbladet – 7 mars 1853, sida 3

-j Aiga stunder med: sit alsklingsamne, mekanij ska experimenter. Denna kärlek till mekaniska försök gär tillbaka till hans tidigaste barndom; barnkammaren var alltid fylld af små mekaniska modeller af alla slag, såsom vaitenbjul, qvarnar, sågar m. m., och mer. än: en gång hade hän börjat modellen till ett perpetuum mobile.Luftens expansionskraft vid en betydlig värmegrad hade tidigt börjat sysselsätta honom med ideen att af denna omständighet t bereda en ny rörelsekraft. I Maj 1825 afreste han till England, der han sökte vinna ka; pitalisters och ingeniörers uppmärksamhet på I en sådan maschin, som han uppfunnit, och ? hvaraf hans närvarande varmluftsmachin är ; den fullständiga utvecklingen. Följande året tog han afsked ur svenska krigstjensten. I 1 1829 täflade han: om ett af. Liverpool-jern vägskompaniet utsatt pris för det bästa lokot motiv. Han åstadkom ett sådant, som uppnådde en då för tiden ovanlig hastighet af 50 t engelska mil i timmen, men som dock varje behäftadt med: några praktiska olägenheter; 7 i; l I j 1 ( i 1 tf i 1 ) f sg 1 g 1 ( 1 I och priset:tilldömdes den berömde Stephenson; för hans ryktbara lokomotiv ;Raketens. Fyra ! år sednare förevisade han första modellen till ! gin varmluftsmaschin, af 3 hästars kraft, som ; väl ådrog sig mycken uppmärksamhet, men; I som i principen förkastades af de inflytelsei t rikaste män såsom: Brunel ochFaraday. . De I jberömdes, säger Journal deg Debatev, shögtc de snillrika kombinationer hvarigenom kapten: Ericsson bade lyckats att besegra svårigheter, ls hvilka ända hittills hade ansetts vara oöfveri! i vinneliga; men på samma gång förklarade döj jatt hans maschin ej var praktiskt användbar, l att den aldrig kunde. åstadkomma någon storr I bastighet; att. -.den fordrade en nästan oupp1 ,hinnelig fulländning i maschineriet och för större hästkraft så betydliga dimensioner, att svårligen något faktori kunde åstadkomma! ; dem, och de slöto medden förklaring, att då: i alla fördelar och olägenheter vägdes mot bvari Vandra, bibehöll den gamla ångmaschinen, i alla t hänseenden och för alla behof, eit afgjordtjs företräde framför det nya systemets. Han I beprisades af hela verlden, men understödden I Maf ingen; mer än en gång såg han sina för1 hoppningar om deltagande svikna; mer än en I ; gång hade han att kämpa med vidrigheter,!t som skulle hafva nedslagit, ett mindre energiskt sinne än hams, men han svek ej sin id. När ban såg allt hopp: förloradt att se den j t ) t I 4 jtillänlpad i England, afreste han omsider till 1 I Förenta Staterna. j i Äfven här hade han att kämpa med alle-t banda vidrigheter, och först efter nära tjugujs åriga; ansträngningar har det lyckats honom it att. se ett skepp, framfördt af hans nya rött :.relsekraft, klyfva vågorna på New-Yorks re1 :ivigret. Hvad som till en betydlig grad härt till förhjelpte honom, var de omätliga fram-!1 ,steg som maschinbyggeriet gjort under tiden, t äfvensom den kredit han tillvannsig genom 1 de många vackra uppfinningar, hvilka han lik-r Isom strödde oräkring sig, under det han inom; sig var uteslutande beherrskad af sitt stora: Imål. Bland dessawuppfioningar nämna vii för-! sta rummet skrufpropellern, hvilken vunnit s linsteg på båda kuster afAtlantiska hafvet och d iisynnerhet med fördel användes på krigsskepp, ä 1 hvilka man insatt en auxiliär ångmuaschin; e ; vidare: sänklodet, en ny blåsmaschin, enny J -;konstruktion af lavetter förgroft. sjöartilleri,!ö len pyrometer, en maschin för att beräkna af-h stånden på hafvet, en annan för att beräkna!n fluida kroppars tryckning, o.: 2. v. Alla dessa f uppfinningar, somivid den stora. industriutställ-n ningen i London 1851 upptogo en ganska , betydlig del af det utrymme som var anvisadt le åt--nordamerikanska produkter, slutade medY att tillvinnå honom nordamerikanska kapitalih :sters förtroende, hvilka, -till; heder för.denria .sjelfva,: vågat en del af sin egendom för att in förverkliga kapten Ericssons ide, och följaktb ligenrisensviss! grad dela äran af dess fram-ia gång. De äro John Kitching, W.:Stoughton,b .B. Lamar. . Faktoriet. Hogg Delamater, som utfört maschinarbetet, förtjena äfven att nämnas vid sidan af dessa. N Vi hafva redan meddelat våra läsare resul;taterna af de tvenne profseglingar, som hittills varit anställda med Vältrdul ask op et Ericsson; vi vänta snart underrättelse: att det anträdt sin tredje större profresa till några af de :södra hamnaärne i unionen. Äfven är det bekant att flere fartyg redan byggas efter samman :princip. Kapten Ericsson har i de förnärosta f laf Europas sjöstater tagit patent på sin. upp-A finning, hvilket för Sverige innehafveg af bansV broder hr öfverete N. Ericsson. Flera af vårala ångbåtsbolag äro redan betänkte på att be-la gagna sig af varmluftsmaschinen-för-deinländ-e ska kommunikationerna. e ; Vi kunna ej sluta dessa korta och ofull-h ständiga meddelanden utan att uttrycka enjn kär förhoppning. Kapten Ericsson sees sitt fådernesland för tjugusju år sedan, för!d att hos andra folk söka det bistånd till utfö-jt: rande af sitt lefnadsvärf, som det. fattiga. fo-h , sterlandet ej kunde lemna honom, ochschat a gjorde rätt, ty stora tankar äro hela verldensjt egendom och icke något särskildt folks. Menir han har derföre ej glömt. detta fädermrestand; och vi erfara, att det är hans afsigt att nt i t f I I e NV återvända, så snart det stora företaget nått sin e fullbordan, för att sedan bygga och.bo.ideselo sköte. Denna tanke är oss kär. Ännu någrala veckor och vi vänta få höra, att-detståtliga!v luftskeppet en vacker morgon skjutit upp. förji Merseys .breda flodyta och utlockat tusental!g af i det längsta misstrogna.engelsmän för att beskåda det nya underverket. Då är segren!d vunnen och segraremvskall efter mer än ett fjerdedels sekels mödor och försakelser, tunga I såsöm. de blött känna hemsöka jordens ut-k valde, åter hamna vid våra kuster. Af,Sveri-v ges konung har kapten Ericsson mottagit Wasas8tjernan såom ett erkännande af sina lyst vetenskapliga förtjenster; af Sveriges folks ty han helt-visst mottaga sådana bevis af kärlek, le beundran och tillgifvenhet, som enar endast epnår sina ädlaste och utmärktaste söner.jb p— hi Bidrag till slafveriötSEiStöria, n icke hemtade ur Uncle-Toms-Qabinor: T