Aftonbladet – 5 mars 1853, sida 3

tljordförbättringar, hvilka erfordra förlag. De äro säåledes urständsatta att verka något väsendtligt för landtbruksyrkets vidare fullkomnande; och skogarnes sköfling, som nu väcker så väl grundade bekymmer, är en vanlig följd af sädane egendomsköp. MissgynInande konjunkturer, som möjligen kunde drabba jord: bruket, skulle i första rummöt välla dessa jordegares .Jobeständ, och kunde deras fall troligen icke aflöpa Jutan allmännare förlägenhet. Lyckligtvis finnes dock nu ingen särskild anledning Jatt emotse andra missgynnande förhällanden än dem som lätt föranledas af missvexter, beroende på ogynsam väderlek, och: dess så mycket menligare inverkan på mängden af vär åkerjord derföre, att den icke blifvit bringad till der högre grad af bördighet, som lvi numera veta är möjlig att upphå genom användande af kapital för dikning, skonsam behandling i med gräsläggning, anskaffande af ett förskott af gödI niogsmedel, rotfrukters odling i stort till utfodring, Iladugärdsskötselos fullkomnande m. m. Bristande jatsättning för landtbrukets produkter utgjorde förr den hindrande stötestenen, som man alltid mötte vid Ifrägan om jordförbättringars ändamälsenlighet, och I hvilken nedslog svenska landtmannens förhoppningar. I Prohibitivsystemets upphörande i England har dock I för oss, i detta väsendtliga hänseende, öppnat ljusare Jutsigter, hvilka vi nu med allt mera säkerhet se realiserade; och skälen, hvarpäå vi nu med mera visshet oe grunda detta omdöme, böra här i korthet anÖrasg. Redan för 25 är sedan förfäktades nyssnämnde ätgärd af Canning och Huskisson, och de, Hvilka efter dem arbetat för fribandelssystemet, framställde nerhet: — att det vore grundadt på både ekonomiskt riktigare, sannare och äfven mera kristliga principer än prohibitivätgärderna, då man folken emellan allIdeles icke kan hafva större moralisk rättighet att söka grunda fäderneslandets -förkofran derpå, att hindrå andra folks förvärfskällor och sälunda tillskynda. dem förluster, mera än den enskilda i staten har TIrättighet attrikta sig genom direkta åtgärder till sina grannars och andras förfång. De visade huru detta I system omintetgjorde dess förmenta eller partiella I fördelar, genom bämmande af handeln och näringarne Toch deras inkomstkällor folken emellan, liksom geInom kapitalernas inledande på företag, hvilka icke äro byggda på säker och varaktig grund, utan på än-dring underkastade tullförfattningar, och sålunda sär-deles utsatta för att föranleda de dervid sysselsatta. arbetarnes obestånd med alla deraf följande olyckor; och likaledes huru det särskildt skadat de länder, hvilka i deras inrikes handelsoch industriförhällan— den stödja sig på prohibitiva åtgärder. Deras äsigter kunde dä ännu icke tillvinna sig gehör, annat än i mycket partiella fall. Sir R. Peel lyckades att fullständigt genomföra frihandeln 1846, atti afseende på spanmäl taga sin början i Febr. 1849. De öfriga länderna synas då ännu befunnit sig i samma ställning som engelska folket under hans ofvannämnde företrädares tid. De ansägo hans åtgärder säsom vädliga experimenter, som troligen endast kunde blifva af kort varaktighet. Frihandeln med England öppnades utan reciprocitetsvilkor, med sä läga tullar att de endast försäkrade staten om dess nödvändiga inkomster, utan beräkning pä nägra fördelar af skyddssystem, hvars bedräglighet man öppet erkände på grund deraf att, om än det gagnar i enskilda fall sä skadar det docki dess följder allmänna industrier och sålunda de staters välständ som derpå förlita sig. Om än ministören har makt att i vissa fall neka fri införsel till England, åt de länder hvilka visa ogenhet för införsel af dess produkter, så är det dock icke mig bekant att den ännu i nägot fall begagnat sig: af denna rättighet. Stundom synes man trott att lEnglands politik innefattade särskilda afsigter att: rikta landet genom andras förföng, på nägot sätt: hvars beskaffenhet man ännu ej kunde utröna; men: engelska folket hade vunnit den öfvertygelsen, att ett: folk mest och varaktigast riktar sig, då det, under: lifvande af egen handel och industri, ocksä kan rikta: dess konsumenter bland de öfriga folken. Naviga-tionsakten, som i flera fall försäkrade handelsrörelsen: ät dess egen handelsflotta, afskaffades säledes äfven. Fri täflan öppnades med alla andra länder och hela verlden uppmuntrades. att sända dess produkter till den allmänna, storartade expositionen, på det England lättare skulle blifva i tillfälle erfara i bvilka fall det öfverträffades af andra nationers konstskicklighet, och engelska handlanden lättare kunna in-kemta hvarifrån verldshandeln kunde förses med de: bästa produkterna. En anzan styrelse af män, hvilka, i hvad de förmädde, hyllade de äldre principerna och ville modifiera frihandelssystemet, basxade sig nu åter väg till makten. Man började vid förra ärets ingång redan med farhäga betrakta det inflytande detta kunde hafva på exporten af äfven värt lanis modernärings produkter. Men denna styrelse förmädde ingenting uträtta ät det håll den önskade, utsn mäste genast beqväma sig att följa den nya utstakade banan, och: snart äter rymma fältet ät dem hvilka förklarat sig beredda att vidare genomföra frihandelsprincipen i desshelhet. Def är af omätlig vigt för vårt lands jordbruk att: vi sälunda sett faktiskt bevisadt, hvad man visserligen kunnat ana, att ingen styrelse i England numera kan uppehälla sig, som icke stödjer sina ätgär-der på frihandels-principen, och vi se den här och der smäningom vinna insteg i några andra länder. Svenska landtbrukets utsigter för framtiden hvila derföre nu på en säkrare grundval än tillförne. Attutveckla alla de gymnsamma infiytanden som vi hafva att förvänta framdeles, i män de nyssnämnda principernas riktighet f r hvarje lands förkofran småningom blifva, om än länpgsamt, allmännare erkända, skulle här föra alltför längt. Vi hafva emellertid vunnit det väsendtligaste syftemälet, en säkrare ut. sigt till afsättning af alla våra landtmannaprodukter på verldsmarknaden, så snart de hos oss genom ökad produktion falla till ett export raedgifvande pris, som ändock alltid eller åtminstone länge synes böra blifva. lönande för sveaska landtbrukaren, hvilken under så. mänga är ej sällan varit nedtryckt af priser, som. knappt ersatte produktionsktostnaden. Vi finna att: Eaglands ärliga spanmälsimport är efter är stigit sä. att den nu uppgär till 10 millioner qvarters, hvilka. också för framtiden synas behöfliga; och vi hafva der-igenom redan sedan 1849 rönt tördelen af i allmänbet mycket jemnare sädespriser, vida fördelaktigare in innan engelska tulltarifferna först började att sä: småningom nedsättas, för omkring 12 å 15 är seJan. Vi blifva också i följd häraf framideles mera beroende af den tillfälliga stegrungen af vära rögeh korppriser, som bränvinsbränningen föranledt,sslan potatisproduktionen visat sig osäker. Sedan epgelska landtbrukaren började inse att det kydd mot utländsk medtäflan, hvarpå ham så länge rarit van att förlita sig, skulle beröfras honom, fann jan nödvändigheten af att, genom ibördiga ansträngungar samt slöjdernas och vetenskapernas tillkallade: örenade biträde, föröka sin produktion, och äkerbru;et har sedan dess gjort förut exempellösa, altjemt. tigande framsteg. Men under detta har handelsfrieten så lifvat alla näringar, ökat arbetarens välständ ch belötenhet och minskat fattigdomen, att konsumionen af lefaadsförnödenheter af alla slag så tillta-, sit, att den stora spanmäls-importen, såväl som den lefvande kreatur, kött och andra ladugördsproduker m. m., hittills ständigt visat sig i tilltagande, eh ingen anlednivg förefinnes att den skule förminkas annat än tillfälligt för något är då England vunit ovanligt rik skörd. Att äfven engelska landtbruet derunder icke varaktigt lidit af den fria taflan red utländningen, som frihandelns fiender ropat skulle Hintetgöra det, synes bäst bevisas bäde af dess föränande framsteg just de sednare ären och af de ej illsynta exemplen. som nu förefalla, att högre arec I ARR OMP. 1 AS US