Aftonbladet – 4 mars 1853, sida 2

Anna, en f de djupsinnigast tänkta karakteer, som framträdt i någon konstform, reprejenterar det rena, högsintay fasta hossqvinnosjälen. Hon uppoffrar kärleken för äran och vildar derigenom en skarp kontrast mot D. Elvira, hos hvilken kärleken intager första rummet; hämden, hos Elvira en lidelse, alstrad af svartsjuka, utgör hos Anna en pligt mot hennes faders minne, ehuru den är istrid mot, hennes känslor, och sålunda fortgår hon ej utan bitter smärta, men utan att svigta, på den väg, som ära och pligt visat henne. Att framlyfta och till ett helt ordna alla dessa skiftande moömenter, utgör här den. musikaliskt-dramatiska artistens svåra uppgift... Man kan af m:ll Michal. billigtvis ännu ej fordra förmägan att genomtänka och åskådliggöra alla relationer i detta parti; men. en riktig aning uttalar sig dock ständigt i hennes uppfattning och meddelar sig jemväl åt åhöraren. Zerlina, det naiva naturbarnet — ett slags ironisk reflex af. Donna Anna, likasom Masetto af :D; Ottavio och -Leporello af Don Juan — har i fru Strandberg funnit en. representant, som är på god väg att träffa.det rätta. Hon är liflig, skalkaktig, okonstlad issång som i spel; blott feläg Henne ännu vissa finare nyanser i sången, äfvensona vii det hela skulie önska något mera -mjukhet och innerlighet. Serskildt nämna vi ock bennes vårdade dans i menuettscenen: en sak, hvari Don Juan synes vara mindre bevandrad. Om något specielt skulle nämnas om sjelfvs titelrollen, Hvarpå så mycket beror, så finnel man hos hv Walin utan tvifvel åtskilliga lyck. liga momenter, äfvensom han ådagalägger er oaflåtlig uppmärkesarinhet i partiet. Då-vi slutligen upprepa vår förut yttrade åsigt, att såväl styrelsen som i allmänhet äfven de utförande gjort hvad gom i närvaran de stund kunde göras, böra vi ock nämna et par olägenheter, som kunna afbjelpas. Der ena består i förfelandet af ett par tempi;nem ligen champagnevisan, esdursatsen, samt slut allegrot i andra aktens fiaal, hvilka onekliget tagas för fort. Detta strider dels mot der dramatigka karakteristiken, dels kunna sån garne här hvarken tillvägabringa uttryck elle ensemble, emedan de blott måstesträfva fö att hinna med, -hvarförutan många instrumen tal-effekter derVid gå förlorade. Den andr olägenheten skulle afbjelpas genom den platt: dialogens utbytande mot recitativ, såsom för skett. . Mozart har sjelf försett operan me recitativer, och ej utan väsendtlig skada fö det helas effekt kunna de uteslutas. Somlig: nutimer falla härigenom till och med i de löjliga, såsom terzetten efter guvernörens fall terzetten (esdur) i första akten, guvernörens sång i kyrkogårdsscenen, m. fl.