DE 710 TUSENDES ÅTERTÅG AF i MAJOR FRIDOLIN. ÖFVERSÄTTNING FRÅN FRANSKAN. XII. På aftonen samma dag satt Gontrey i en stor länstol och läste, icke utan rörelse, följande bref: Paris den 7 Maj 1845. Min gamle Chingagock! Jag har redan skrifvit fyra bref till dig! och ej fått ett enda ord till svar. Likagodt;: jag skall ändå icke tappa modet. Jag vill tänka mig den händelsen, att dina bref kommit bort, att det varit skeppsbrott, jordbäfning, eller hvad som är ännu enklare: att brefbäraren begått något misstag; ja, allt detta vill jag tro snarare än att föreställa mig, det du ej skulle för mig bibehålla den vänskap som du svurit mig, och hvaraf jag icke är ovärdig: Jag bar i äta dagar grubblat på detta bref: det skulle innehålla så sorgliga och smärtsamma tidningar, att jag varit vilirådig huru-, vida jag skulle skrifva det; men det skadarj ej, att du å snart som möjligt får erfara cllt hvad jag har att meddela dig; derföre tvekar jag icke längre, utan börjar min berättelse. Men det kinkigaste af allt.är att veta hvarmed jag skall börja. Jag har så mycket att omtala, och blåstrumpa är jag ejLikagodt; jag har lust att skritva på samma sätt som jag skulle tala med dig, om jag hade den! lyckan att träffe dig. För omkring fjorton dagar sedan kom ett sorgklädt fruntimmer och frågade på fuilt ali) Se A. B. Ja 37—42, 4449, i