Aftonbladet – 28 februari 1853, sida 3

MUSIK. Fröken Sandels soirde i lördags gafs för ett salrikt auditorium. Denna sångerska har lycsats vinna och bibehålla sin publik lika mycket genom ett uppfattningssätt med karakter och natursanding, jemte deremot kvarande organ, som genom det riktiga sjelfbedömande hon ådagalägger genom att i öfverensstämmelse dermed. bringa sin repertoir och sin konstutötning i: allmänhet. -Hennesgenre Hr det blida; bjertliga, naiv glädje, stilla försa kelse; hennes sätt stt uttrycka detta är naturligt och älskvärdt. Denna gång gick hon ett steg utom Bin genre inpå det romantiska området: hennes inträdesnumimer var nemligen Agatbas störa scen ur Friskytten. Sångerskan ;rstod emellertid lyckligt att framlyfta deför benrne tacksammaste punkter: recitativet sjöng hon med en uttrycksfull deklaration, adagiot med en Föränide känsla; äfven allegrosatsen gafs icke utan lyftning, om ock ej med den energi, den uppflammande lidelse, som glöder i Webera toner. En herrlig aria ur Skapelsen sjöng fröken S, med. ett innerligt och känslofullt uttryck, hvilket ävnu mera fråmträdde i hennes föredrag af de båda folkvi-. sorna Skön Anna och Neckens Polikao, hvilken sednare af hr Pratte ackompagnerades. på harpa. Slutligen må nämnas ett par duet-; iner af olika färg, dem soirggifverskan sjöng med. fröken. Boye och hvilka hördes med bi. fall, : Fröken SS, hade godt biträde, I detta af-! ;cende nämna vi hr Pratid, som gaf sin bekanta fantagi öfver svenska folkmelodier för pedalharpa. Hr P. har såsom virtuos uppnått len punkt, der alla stridigheter mellan exe-! utören och instrumentet upphöra, då detta, ydigt sin mästares vilja, under hans hand ej lott utvecklar den sinliga glansen af en fullindad teknik, utan ock upplåter hela skatten, den romantiska poesi, som det döljer inom ig. Från denna sida visade hr P. sin tas ang äfven vid detta tillfälle, — Ett annat noabelt instrumentalnummer var den Kummerika violoncellfantasien öfver Preciosamelodier, ut br Mollenhauer utförd med ett serdeles brilant. och spirituellt föredrag , hvilket också räckte en allmän bifallsyttring. Slutligen rå ck nämnas en debutant, hr Wendt från Tyskand, som med vacker ton föredrog en pjes ör kromatiskt valdhorn, 5 Såsom ett intressant ensemblenummer nämnda i hr H. Berens! nya pianotrio, utförd af förattaren jemte hr d Aubert och Mollenhauer. Ir B. är en i Tyskland omtyckt komposiör ör sitt instrument och förtjenar ock att vara let genom den solida skola, som i ingen genre örnekar sig hos honom. Endast en sjelf