OVURCIYA 1IUSIL USGUltalSs. TITla SBRetRelUusbåtar äro innefrusne i Malmö och Landeskrona. — Omnibusfarten emellan Kungsbacken och norra Slussplanen lär, enligt S. T., komma att taga sin början den 1 instundande Mars. — På Kongl. teatern gafs i går, efter en längre tids hvila, Mozarts Don Juan för ganska godt hus. Åtskilliga förändringar voro numera vidtagne: trenne roller, Donna Anna, Zerlina och Guvernören, voro nytt besatta genom m:lle Michal, fru Strandberg och hr Holmgren; andra, Don Juan, Leporello och Donna Elvira, hvilka sednast gifvits af hrr Della Santa, Walin och m:lle Michal, voro nu återtagna af sina förra innehafvare, hrr Walin. Uddman och m:lle Fundin, och endast Don Ottavio samt Masetto gåfvos fortfarande af hrr Strandberg och Lundberg. Man får troligen tillskrifva detta changemang de hos sångarne denna gång ej sällan förekommande irringar och inadvertenser, : hvilka vid en noggrannare rekapitulation och sedan något mera lugn vunnite, utan tvifvell: gkola försvinna, hvarföre vi till en annan representation af operan uppskjuta ett utförli-: gare omdöme. Vi tillägga nu blott rörande den nya rol!besättningan, att m:lle Michal gaf Donna Anna med en oaflätlig uppmärksamhet i sin roll; hennes sång var särdeles ädel och uttrycksfull. Fru Strandberg var en täck och liflig Zerlina samt befanns likaledes aldrig utom rollen; hennes sång, hvari hon med fördel använde sina vackra höga toner, saknade ej naivt uttryck. Musikens tempi voro i allmänhet lyckligt träffade, hvilket i denna opera icke är någon lätt sak. Endast få härvid anmärkas ouvertyrens allegrosats, champagnevisan samt esdur-satzen i andra aktens final, hvilka togos nog hastigt. — Det af kortfabrikanten S. Heurlin väckta förslaget att genom en frivillig kortstämplingsafgift; at 8 skillingar banko för kortleken, bereda Allmänna Barnbuset en inkomst, har ou så til vida närmat sig fullbordan, att enligt en i detta blad bland annonserna införd kungörelse komma spelkort, försedda med en särskild stävapel å nämnde afgift, från och ned nästinstundande måndsg eller den 28 d:s att hållas till salu hos kryddkramhandlarne bär i staden. Då Allmänna Barnhuset har ett af de mest välgörande syfiemål; då denna inrättning de sednare åren till följd af bristande tillgängar blifvit nödsakad att inskränka sin nyttiga verksamhet; då barnhusets nuvarande direktion genom ett högst berömvärdt nit och en välberäknad omitanka lyckats att förbättra stiftelsens ställning och genom den nyligen vidtagna nedsättningen uti intagningsafgiften för barn från 240 till 2.0 rår äfven redan beredt ett lättare tillträde för de värnlöga barn, hvilka der skola söka en omvårdnad, som något föräldrahem ej skänker deras tillvarelse; då nämnde direktion, efter hvad vi hört uppgifvas, beslutat att än ytterligare nedsätta afgitten för barn, sora för Stockholms stadsnämnds räkning intagas vid barnhuset; anse vi för en skyldighet att uppmana till begagnande företrädesvis af de kort som äro försedda med barnhusets stämpel, hvarigenom en inkomst beredes åt barnhuset. Såsom förut blifvit upplyst kommer denna tillökning i priset för kort i de flesta fall icke att medföra någon tillökning i afgift för de spelande, som vanligen betala 2 rdr banko i kortpengar, utan blott en minskning i behållningen på dessa, och ifrågavarande användande af en del utaf denna behållning torde synneriigen förtjena att behjertas af dem som Iför sitt tidsfördrif begagna kort och betala kortpengar. Ännu är det blott hr Heurlin eom utlemnar kort till försäljning, försedde med ofvannämnde stämpel, som på ett lämpligt sätt är oe ärenlrassen KANTEN som en maka... Och om hon, ehuru brottslig, hade ångerfull kommit att falla till mina fötter, då... ja, ja... jag skulle icke ha stött tillbaka äktenskapsbryterskan; jag skulle ha räckt henne min hand, jag skulle ha blanIdat mioa tårar med hennes, och min förlåItelse skulle ha företrädt Guds. Hon tviflade på detta hjerta, som hon likvisst borde ha känt... en brottslighetens yra qväfde hos henne blodets röst, den tystade omtankan för hennes eget väl... För att undandraga sig makans och modrens pligter, trotsade hon försynens vilja, hon gaf sig ut för att vara död... Må hon då också vara död, död såsom om hennes ben multnade i en likkista ! lÖfverste Daw är enkling, hans dotter Mary är moderlös . . . Grafven har för alltid tillslutit sig öfver den, som för dessa begge varelser Ibar de ljufva namnen: af maka och mor... Ingen mensklig makt skulle kunna åter öppna Iden. Och nu sir Anthony, deita samtal har räckt alltför länge; det är i dag sista gången vi sett hvarandra i denna verlden — tillade flöfversten, i det han med en högtidlig åtbörd flafskedade Bradshaw, . i Det var med svigtande steg, blekt ansigte, -Islocknad blick, som baronetten lemnade rumtmet; och nästan medvetslöst begaf han sig på r vägen till sitt hotell. Den friska a tonkylan hade likväl åstadkora,mit någon klarhet i hans förvirrade sinne; han steg åter upp i kabrioletten, som väntade på , Ibonarn, och befallde kusken att i sträckande a fart köra honom till posthotellet. Klockan hade nyss slagit en qvart på sju, då kabrioletten stannade på gatan Jean-Jacques ilRousseau, vid. kanten af trottoiren. I detjsamma körde paketpostvagnen, som skulle afgå -Iull Bordeaux, ut ifrån gården, och Gontrey, sittande vill höger i vagnen, syntes med orolig blick bland folkhopen urskilja en väns anBigte. I De begge unga männen sågo hvarandra, men Idet var blott med en åtbörd och en blick som AA kanda a4ll. 211 Loo Jas am mata Afalrande a sl