Aftonbladet – 24 februari 1853, sida 3

(Insändt.) Ny konstruktion på väderlådor i orgelverk Väderlådean: är så att säga sjelfra hjertat i orgel verket, detta konstrika och herrliga instrument, de: en musikant, med tillbjelp at en simpel arbetskarl kan frambringa musik, motsvarande en orchester a ett balft hundrade personer. I väderlädan samlas der af : bäljarna hoppressade luften, och utsläppes frär denna snillrika inrättning genom små luckor (ventiler) en för hvar tangent på klaveret, i rör som leda til piporna, hvilkas antal i ett ordinärt verk uppgär til bortät 1000. Här är då icke bloti fråga om att leda vädret till en pipa för hvar tangent, utan att efte) bebag kunna leda det till hvilken stämma som helst, till flera stämmor på en gäng, ja till dem s3llesammans om så önskas. — För att ögonblickligen kunna förändra denna vädervexling, som det med skäl kan kallas, lärer man i orgelbyggeriets första tider haft åtskilliga funderingar, innan den uppfinning gjordes, som nu ett eller annat ärhbundrade brukats. Att bland de många snillrika män, som sysselsatt sig med detta konstiga instrumentmakeri, flera grubblat sin hjerna pä förbättringar af denna konstigaste del af machineriet, kan man taga för afgjordt. Den nya id till väderlådor, hvarom här:är fröga, är uppfunnen och verkställd af orgelbyggsaren J. Wengström frän Helsingland; samma map, som för nägra är selan uppfann det skkallade melodie-verket: ett enkel: ch väl uttänkt machineri; bvarmedelst man på ett ;rgelverk kan bringa högsta tonen som ansläs, eller nelodien, att Jjuda starkare än de toner som utgöra rarmonien. Den här ifrågavarande förändringen på väderläda vestär deri, att dä efter gamla metoden vädret irycter på ventilen och bjelper vädret att hålla igen denamma, så trycker vädret efter den nya metoden unler ventilen och bjelper den spelande att lyfta upp len. Ventilerna ligga icke som vanligt i en rad utned hvarandra i väderlädav, utan ligger en ventil i varje kanal, hvarvid vädret innestutes i ett rör eller eservoir, liggande under yvertilerna längs bela lädan, ch sträfvar säledes ait lyfta ventilerna, Ait fjälrarng måste efter behof vara starkare än förr, är vatorligt, Vidare behötva icke de trädar, söm lyfta rentilerna, gå genom reservöirer, utan ligga utanför, warigenom de besvärliga pungarna undvikas, och de må läckor som uppkomma när pungar icke brukas, lär sndast koroma i fröga för den ton, som anslås, lä de deremot förr cgde ran för hvarje stift under eka tiden. Denna nya väderlåda blir mycket enr Jare och mindre kostsam än den gamla, men dess törsta fördel ligger i utförsndet af musik; päett säs lant verky;: der man kan börja tonen ersscerido och luta den minuendo hvilket icke låter sig göra med