Aftonbladet – 23 februari 1853, sida 2

RSS SANNE ENSE ARKA men hvad jag ganska väl har reda på, ör attl det hela, i anseende till ägarens aflägsna vistelseort, vanskötes och råkar i förfall, och stt ett kapital af nära en million francs, som i goda och mindre goda år borde inbringa mig minst tiotusen guinger, på de två sednare åren ej afkastat ett enda öre. För öfrigt är det ett vanligt förhållande med kolonial-egendomar, och jag finner mig deruti desto hellre, som mina förvaltares oredlighet nu ger mig anledning att bedja er om en tjenst. — Förklara er tydligare, — sade Gontrey liksora med ängslan. Bradshaw återtog: — Jag har föreställt mig, att ni icke skulle dra i betänkande att företa en utflygt från föderneslandet på någon viss tid, och att underkasta er ett hårdt och påkostande lefnadssätt i några år, — men också blott i några år, — om dessa försakelser kunde sätta er i stånd att åter göra ert inträde i Pariserverlden, ännu rikare och i ännu lyckligare förhållanden än då ni först kom hit? — Jag skulle gerna underkasta mig hvad som helst, om det kunde bereda mig en hedrande ställning, — sade Gontrey i en ton af orubblig beslutsamhet. — Godt, sådan önskade jag finna er-.-Det bor ännu i detta bjerta, som utgår lika starkt och rediigt ur Pariserafgrundens förtärande lågor, nog kraft för att ni skall kunna förvärfva millioner! Anthony fortfor efter en paus: — Hör på då hvad jag tillbjuder er: Ni reser till Cap, såsom min associt ; ni insätter i bolaget er flit, er tid, den ledenad som landsflykten medför; jag insätter min jordegendom, mina kreatur, miit kapital: allt blir då på bör sta sätt. Ni får af mig ett kreditbref pä hun: (dratusen francs, på det att penningebrist -e; skall hämma er verksamhet, i händelse nö