Aftonbladet – 23 februari 1853, sida 1

DE TIO TUSENDES ÅTERTÅG) AF MAJOR FRIDOLIN. ÖFVERSÄTTNING FRÅN FRANSKAN. — Kan man få se ridbanan? ä — Mycket gerna, då den blir i ordning, — gvarade Reidel. — Farväl då så länge! — sade grefven. — Lycka till mycket nöje hos den gamla kusinen, — svarade gentlemannen. — Min goda herre, — sade nu kusken till Reidel, — skulle ni kunna säga oss hvarest gatan . . . ss — Kör på du, ditt nöt, jag skall nog visa dig vägen; jag måste väl veta, hvar min kusins hus är beläget. Något förvånad öfver att hans granne så hastigt fått reda på kusinens hemvist, satte kusken icke dessmindre hästen i traf, men slumpen gynnade dem förträffligt; på en af husknutarne lästes: gatan Saint-Frambourg, hvaraf syntes att den resande framkommit till destinationsorten. — Gontrey befallde kusken att hålla vid huset M 12, en efter utseendet tarflig boning, hvars port snart tillslöts efter honom; men vid gathörnet hade man kunnat se hur kapten Reidel, döljande gig bakom en mur, nyfiket sökte utspana sin vän, Man hade infört Gontrey på en liten gård med trädplantering; och han befann sig nu tillsammans med en person, som under pseudonymen fru Cantalou förekom redan i första kapit!et af denna berättelse. Den hedervärda frun hade utbytt sin då begagnade präktiga utstyrsel mot en enkel, men utmärkt snygg hvardagsdrägt. ) Se A. B. M 37—42,