Aftonbladet – 22 februari 1853, sida 2

jar nemligen den 12 dennes sin politiska öfversigt med det märkliga tillkännagifvandet att bladet denna dag icke hade några korrespondenser från Paris, af det skäl att alla till.-bladet adresserade bref -blifvit af vederbörande i Paris anhållne och -tagne i beslag. Detta nya slags förtryck har väckt så mycket stötre uppmärksamhet som Indgpendances Korrespondenter, ehuru i allmänhet särdeles väl underrättade, dock ständigt iakttagit den största hofsamhet i sina omdömen om ställningen i Frankrike och om den franska regeringen, en hofsamhet som är helt naturlig då bladet har en vidsträckt -cirkulation i Frankrike. Indep., glömmer emellertid icke att framhålla huru fåfäng denna våldshandling är. Vi Jefva icke mer,, yttrar bladet, i den tid då man kan pålägga tystnad, då man kan undertrycka kännedomen om händelserna, och det ,enda resultat man vinner genom att söka lägga hinder i vägen för en lugn, allvarlig oöh sansad publicitet, är att gifva vigt och trovärdighet åt partiandans öfverdrifter och vrängda underrättelser. Det-höres ännu ingenting af den omtalade officiella dementien af den bekantå krigspredikande skriften Lettres franques,. Man finner-endast i Const., en som det synes halfofficiel uppsats, som fritager regeringen från all delaktighet i oftentliggörandet af denna skrift. Regenngen låter .den emellertid obebindradt läsas och verka hvad den kan. Detta handlingssätt står i fullkomlig öfverensstämmelse med den politik man är van att iakttaga -hos: den nuvarande franska styrelsen. Senatens och lagstiftande kårens presidenter, hrr Troplong och Billault, samt prins Napoleon hafva den 11 dennes inför kejsaren aflagt ed på konstitutionen, de tvenne förstnämnde i nämnde deras egenskap, den seddare med anledning af sin utnämning till divisionsgeneral. Senatens och lagstiftande kårens session skulle öppnas den 14 dennes såsom förut är bestämdt. I dessa dagar skulle i Paris uppföras ett nytt stycke af madame de Girardin, kalladt Lady Tartuffe. Som man kunde förmoda uppgifves ryktet om en husvisitation hos Rothschild vara ogrunIdadt. Gazette de France har fått en varning för det den omtalat ryktet. I En korrespondent till Augsb. Al. Zeit. berättar. från Paris, att en enka af arbetsklassen på sin sjuksäng för sin bigtfader erkänt att I bon under Junidagarne 1848 i flera dagar hos sig dolt erkebiskopens af Paris mördare. På uppmaning af presten skall-hon ha förnyat denna sin bekännelse inför traktens poliskommissarie. Den betecknade personen arIresterades redan samma afton. Det skall vara en arbetare, som sedan nämnde tid inträdt i äktenskap och nu lefde i allt lugn. BELGIEN. Hr de Larochejacquelin har anställt en injurie-process mot tidningen Nationp; han fordrar en skade-ersättoing af 50,000 francs och att domen skall införas i 10 tidningar i Paris och 3 i Brissel. ; Handelskammaren i Antwerpen har nästan enhälligt röstat för differentialtullarnes upphäfvande. Den 9 April blir tronföljaren, hertigen af Brabant, 18 år gammal, då han skall aflägga ed på konstitutionen såsom myndig, och derefter, enligt författningen, erhåller säte i senaten. I Briässel och rundtomkring i landet bereder man sig att fira denna.dag med stora bögtidligheter. ENGLAND. Parlamentet återtog dåen 10 sina arbeten, och då dessa endast anses såsom en fortsättning af iden afbrutna höstsessionen, öppnades den innevarande utan trontal och ceremonier. Lord J. Russell uppufdie i stället i underhuset med ett tal, hvari han nämnde de lagförslag som skola föreläggas det närvarande parlamentet. Det märkligaste deri är att regeringen oaktadt lörd Aberdeen i öfverhuset förklarade parlamentsreformen vara upptagen i ministörens program mu stillkännagifver det den ämnar uppskjuta denna frågas framläggande fill nästa år för att imedhinna diskussionen af andra kuranta frågor. I afseende på krigsrustningarne förklarade lorden att ingen förökning kommer att ske i manskapet utöfver hyad före jul blef bestämdt; deremot ämnade man begära förhöjda anslag, -hvarföre i sinom tid skulle redogöras. Handelsministern skulle framlägga ett förslag till reglering af lotsväsendet, och lorden sjelf ämnade oförtöfvadt i husets generalkommitte yrka på judarnes emanätpation. Dernäst skulle frågan om folkundervisningen förekomma; utan att dock regeringen -ämnade framlögga någon omfattande reformplan, ville den dock föreslå några partiella förbättringar, särdeles i afgeende på de lägre klagcsernas undervisning. Vidare ämnade ministeren i likhet med sina föregångare föreslå upphörandet af deportätionen till Australien Genast efter påskferierna skulle skattkammarkansleren framlägga budgetten för nästa finansår som begynner med den 1 April, och lordkansleren skulle om några dagar för öfverhuset framlägga en plan till reform af rättegångsväsendet och en annan till reglering af förhållöndet mellan jordegare och arrendatorer i Irland; under tiden skulle statssekreteraren för Irland i underhuset yrka på denna frågas förelöggande framför en specialkommittå. I alseende på kyrkotitelbillen äranade regeringen icke framlägga några vidare förslager ; deremot skulle den föreslå att de s.k. reserverade kyrkogodsen i Canada skulle ställas under lag-Istiftande maktens förfogande, I afseende på inkomstskatten skulle regeringen framlägga sina åsigter i sammanhang med-budgettfrågan. I öfverhuset förklarade lordkansleren att han den 14 skulle framlögga regeringens förslag till reformer i rättegångsväsendet. Gref Derby försökte att affordra ministeren några allmänna förklaringar öfver sin politik, men hänvisades af lord Aberdeen till den som lord Russell samma dag afgaf inför underhuset. Underhusets session den 11 upptogs mest af interpellationer: I afseende på det nya ediktet i Spanien angående förbud för andra in katoliker att der bosätta sig, upplyste lord