Aftonbladet – 17 februari 1853, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. PAKETSKEPPET SAINT-GEORGES FÖROLYCKANDE, hvarom vi för nägra veckor sedan meddelade en utförl g berättelse, bar i Havre gifvit anledning till en sanska märklig undersökning inför amerikanska konsulätet. Läsaren torde påminna sig att de från det brionande skeppet räddade pas:agerarne ankommo till Havre ombord på skeppet Orlando, och att deras sorgliga belägenhet väckte mycket deltagande i staden och föranledde verksamma ätgärder till deras biprisgande. Ätskilliga bland passagerarne, som på detta sätt kommit i beröring med stadens anseddaste familjer, hafva berättat åtskilliga detaljer om förloppet af den fasansfulla tilldragelsen, hvilka ej lända kaptenen på S:t Georgess och hans besättning till mycken heder. Ryktet härom började snart gå i hvars nans mun och föranledde amerikanska konsuln att föranstalta en und2rsökning om saken, enär hvarken de franska domstolaroe eller myndigheterna ansågo sig befogade till pröfaing upptaga en tilldragelse, som timat på Atlantiska Öceanen under Förenta Stäternas flagga. Den inom konsulatet nedsatta undersökvingskommissionen anser sig nu, efter vittnenas afadrande, hafva utredt följande törhällanden: Att elden biifrit upptäckt ombord på S:t Georges den 24 December 1852, och att kapten Bairnson, hans förste, andre och tredje styrman, jemte hela den öfriga besättnisgen, med undantag at ena sex man som lemnade fartyget om aftonen samma dag, öfvergäfvo S:t Georges för att begifva sig ombord på amerikapska skeppet Orlando, som då var i sigte, qvarlemnaände ombord 126 passagerare, at hvilka en stor del vore qvinnor och barn; Att ingen, vare sig kaptenen eller någon af basättningen, derefter kom tillbaka ombord på fartyget; Att omkring femtio passagerare drunknade eiler blefvo slutligen qvarlemnade på det brinnande fartyget På grund häraf är domstolen åf. den äsigt, att kaptenen på S:t Georges förgäfves sökte släcka ellen, att det icke var hans afsigt alt definitift öfvergifva sina passagerare, att han erhållit en skada som nindrade honom att ätervända ombord, och att han för domstolen bevisat att då han kom ambord på Orande visade han stor ifver att skicka hjelp till pas;agerarne och, om möjligt, rädda dem alla. Domstolen är tillika af den tanke att kapten Bairn;ons uppförande, att med sica styrmän och sin besättning öfsergifva fartyget innan han försäkrat sig ;m huruvida det skulle vara honom möjligt att återrända till sitt skepp, bar varit ovärdigt och förtjeaar n sträng tillrättavisning, så my :-ket mer som det är strid med det uppförande som vanligen iakttages af :aptener, hvilka hittills ingifvit ett stort förtroende ;enom att vid somliga tillfällen visa sig icke fråga fter sina egna personer för att rädda sina passageares lif. — FRANSKA SENATENS Bål för kejsaren och ;ejsarinnan, om hvilken så länge talats, synes komma utt göra skäl för namnet jättebals, hvarmed den lifvit betecknad, så i anscende till mängden af injudne, som i afseende på den prakt som dervid komner att utvecklas. Gästernas antal uppgifses till omring 7000. Jag känner unga män, yttrar en korPspondent, som bekostat ända till ätta hundra franca ä sin drägt. Också veta icke skräddarne hvart de kola taga vägen för de mänga beställningar hvaraf 9 äro öfverbopade.