Aftonbladet – 14 februari 1853, sida 3

a att förmärka. — Ingen under således att äf;lven vi smittades svärt deraf. — — Efter att ,Ibafva ordnat vårt tält och andra nödvändig-: ,jbeter, voro vi redan följande dag uti fullt ar3 bete. Gräfningen är här nästan hårdere än ;juti Californien. — Vihade att arbeta oss 20 fot och-mera genom den stenhårda jordmassan invan vi hunno bäddklippan (sbed of rockv) der guldet är att söka. Afven vaskuingsprocessen är svårare, då guldet är mängdt in uti -lsvårlösta jordoch lerstofter, så det fordras I mycket-arbete och noggranuhet att skilja dere Ifrån hvarandra. Jemfördt med Californien: sjanser jag dessa Bs. k. Vietoria gold fields, rikare än någon plats af samma omfång derstädes. Guldet. är här mer hopadt på vissa ställen, och otroligt rika fynd ha blifvit gjorda: Jag vet af partier gom på några dagar tillgoI dogjort ända till 100 skålp: afrent guld. — — I Bestående af4 personer hade vårt kompani i början föga lycka, men efter att hafva delat oss två och två, arbetande tillsammans, lefvo min kamrat och jag lyckligare, och uti slutet af April månad voro vi i stånd att afsända några skålpund guld hvardera, till goI vernmentet uti Melbourne, — hvarest min I grund till en liten svensk förmögenhet lades uti säkert förvar — — — Sedan dess hafva vi åter arbetat hela tiden utan att finna mera län hvad som fordras till -att -bestrida utgitterna, som här äro ganska betydliga. — Dock hoppas jag på bättre lycka, samt vill upp: bjuda alla mina krafter att erhålla fyllnaden till det medium jag bestämt för att kunna återvända hem. Sedan Juni månads ingång berrskar vintern eller regntiden på denna de! Jaf jordklotet, och de-häftiga vattenfloderna in Juti landet ha för någon tid drifvit en stor Idel af guldgräfvarne, och äfven mig, från platsen af deras operationer. De flesta hafva strömmat till Melbourne, den närmaste stad, hvilket drifvit prisen på allt ting tillen evorm höjd derstädes, En månads kost och Jogis betaläs med tio guineer (200 rdr rgs), 1 gat cognac eller romm, 9 pence (36 sk.), 1 glas öl 6 pence, 1 par stöflar kostar 3 till 4 guineer och allt annat i förhållande. Erfari: detta, och då kommunikationen emellan Melbourne och ,Adelaide är ganska lätt (5 till 8 dygns segling), valde jag denna sednare plats till vinterqvarter, hvarest jag lefver för mindre än hälften af priset i Melbournen. Jag anlände hit i Juni, samt är nödgad vatt stanna till medio af September då regntiden upphör och jag direkt vill återvända till miti arbete i minorna. Skulle lyckan -vara mig gunstig, hoppas jag kunna återvända hem nästkommande år, hvarom ej måste jag qvarstarina längre. — — Min helsa, eljest god, led uti Msj månad ett afbrott genom en sträng förkylning, som jag troligen ådragit derigenom, att regn hade trängt genom vårt tält, som var tunnt och dåligt, så vi bade att-sofva flera nätter på våta jorden, endast med något löf till underbädd. Min sjukdom Var i början allvarsam och jag fruktade den skulle blifva långvarig, men prisad vare Gud! — oaktadt brist på skötsel och all annan hjelp, -var jag efter 8 dygns bädd-liggande åter på benen, och för att undvika ett återfall beslöt jag, samt råddes af andra, att ej tillbringa regntiden vid minorna. Något stort antal af. guldjägare från Europa har ännu ej anländt hit, troligen i följd af tviflet om gulds tillvaro härstädes, men vi ha att emotse tusendetals af dem 0-1 dan det guld, som redan är sKeppadt härifrån. uppgående i värde till inemot fyra milionerj pund sterling, :hunnit anlända till England Förundransvärd ör gången af naturens evigt, bestämda lagar. Europa har sedan läng tid). varit öfverbefolkadt, och ständigt tryckt uni, der väldet af despotiska regenter. — Öfver-; befolkningen och de orättvist tryckta hadej. att uppsöka en verldsdel hvarest den förraj, kunde genom arbete förtjena sitt lifs uppe-j, hälle, och de sednare finna skydd undan vid det. — Der i vester låg Nord-Amerikas vid-; sträckta, rika och fria stater — och dit ha, den sednare tid årligen fyra till fem hundra !, tusen utvandrat, samt funnit hvad de:sökt —!, men äfven detta började tryta, ej derföre att; icke Nord-Amerika kan -emottaga och gifvaj, anderhåll till ännu millioner af utvandrare —!; ren strömmen deraf var på en gång för häf-l, myckenheten stannade i eller omkring dejt a städerna, under det det inre af landeti; lef obesökt. — Detta verkade ofördelaktigt! ach sysselsättning blef svår att finna för dem ll, alla. Då kom upptäckten af guld uti Call, E ( i Z fornien — dit horder af utvandrare genasi kyndade samt funno rik lön för deras arbete, — Fria och oberoende blefvo tusende ; en kort tid rika och förmögna -— dock ej utan företagsamhet, mödor och ansträngning. — Produktionen af guld i Californien under de tre första åren stiger i värde till 25 millioner onnd sterling. Rika lager deraf äro nu äfven unza uti Australien, och governementet kalsy!erar redan en produktion till ett värde a! 10 millioner årligen, — Sådant bör verka tili ien stora mensklighetens bästa. — Denna ikade tillgång af metall, spridd öfver vår: krot, måste förbättra folkens ekonomiska fillstånd, och tillökningen af jordens befolkninz må blifva än så stark, dessa länder kuans gifva underhåll åt millioner som komma till ten. Hvar och en ekonomiskt vånlottad, den skäligen rmissnöjde, hvar och en utan sä ker utsigt för kommande dagar, qvinna som man, framför andra de unga och starka, alls som kunna, böra komma till dessa länder, det är mitt råd — — — — THleraur Ofversigi Tinätbrukskemien lättfattligt framställd af J. 1, Söckhardt, öfvers. of J. Samzelius. Första ifdelningen: växtnäring, gödning och gödnings Fr VB ÄN Kar ri I AE KON Sa NA ae Oh OM ee ON RA AN KR GAN KA NA OF ÖGA a mm vr ry Rn RR