exposition i Westeräs under höstmarknaden nästa September för Westmanland skulle, bland andra ärenden för dagen, underställas sällskapets afgörande. Nyodlingar hafva synnerligen bedritvits 1852 på mänga orter och i större skala; undersökningar och pianer af direktör Jonsson uppgjorts för flere till kommande tider, för utvägar till odling af de stara mossar, som snart sagdt öfverallt ligga odugliga, men seråeles nu nämndes inom Fläckebo, Fernebo, Tärna och Wester Löfsta socknar, ämnade utskottet päkalla landtbruksakademiens -räd och medverkan. Grunddikaing började få mera insteg och täckdikning hade betydligt tilltagit inom kort tid;--samt större utdikningar i allmänhet ännu raer. Gödning med benmjöl, kalk, bornspån, komposter och mergel ansågs vara i stigande. De, öfver hvilkas egor den s. k. Badelunds äs gär, uppmanades eftersöka den troligen utat bela åsen i dess sluttning närmare ät foten, i sådana dalsträckningar som kunna antagas fordom varit sköljde af Östersjöns vatten, befintliga svickmergelo, som flerestädes upptäckts i denna äs både i Södermanland och Westmanland, sednast i sommar å den i Mälaren belägna Rijomön och vid sänkningen af allmänna landsvägen öfver åsen emellan Westeräs och Stockholm., — Det med sednaste post hitkomna n:r 10 eller Oktoberhäftet af Finska Litteraturbladet innehåller en litteraturöfversigt, i hvilken redogöres för följande arbeten: 1) Lusiaderna, öfvere. af N. Löven; den typografiska utstyrseln berömmes mycket. 2) Agardhs Försök till statsekonomisk statistik öfver Sverige. Rec, vitsordar att detta arbete innehåiler originella och snillrika tankar i mängd, storartade vyer och den slags nationalstolthet, som man gerna ser hos en fosterländsk skribents; men i afseende på de arköologiska partierna i boken finner han förvånande misstags; författaren kombinerar sina gissningar på så fyndigt sätt, att det är lust åt, men derjemte så att en lugnt granskande läsare måste finna dem alldeles ragande. Isynnerhet har det burit till fjells med hans hypoteser om Finnarne, Rec. kan heller icke fatta författarens dityrambiska lofsånger öfver svenska adelns stora och exempellösa patriotism 1809 och anser det svårt att säga, hvari de beprisade stora uppoffringarne skulle bestått. 3) Ellis Statsekonomiens grunder och K. Bondes Handelspolitiska betraktelser. Det sednare arbetet anser rec. vara i hög grad förtjenstfullt och ega mycken tillämpning äfven för Finland, hvarest insigterna i allmänna ekonomien för närvarande stå lägre än i någon annan vetenskap. 4) E. Sundts Beretaing ora Fanteeller Landstrygerfölket i Norgen, som erhåller välförtjenta loford. Om detta, det enda arbetet i sitt slag inom den skandinaviska litteraturen, yttras bland annat: Man skulle tro, att en hel vidlyftig bok om idel landstrykare och om dräggen af landets invånare vore mycket tråkig och vidrig att genomgå; men så är det icke med Sundts bok. Han framlägger der den psykologiska gåtan, med sådan humanitet, med så mycket menniekoälskande deitagande för de viseförda och med sådan djup blick i proletärernas och brottslingarnes hbjertan, att man följer hans praktiska undersökning med synnerligt intresse. Detär derjemte så gällsamma saker han erfor under sina forskningar att de hafva nyhetens behag så förfärliga de än i sig sjelfva äro. De föraktade Finnarne i skogarne sfälldes af folkopinionen nästan i samma rad som Ziguenarne; men för detta grofva misstag ger förf. Finnarne den mest lysande upprättelse., — Derefter meddelas Finska Efemerider, ett försök till sammanställande af de märkvärdigaste fakta i Finlands historia efter det datum, på hvilket de tilldragit sig. Utgitvaren erkänner sina efemeriders ofullständighet, men han lofvar att framedeles fortsätta och rätta dem. I en Tidningsrevy, redogör utgifvaren för de förändringar, som intrödt uti Finska pressen. — Slutligen meddelas litterära notiser och förteckning på nyss utkomna böcker i Finland, RESTER NOR Reser